Kari Vikhagen Gjeitnes i Trollhättan tisdags. Första gången jag träffade henne. Kari var 3:a i Årefjällsloppet i vintras. Det ska bli spännande vad hon kan göra i sin första hela säsong i Visma Ski Classics.
Jag försöker alltid vara försiktig med löpningen, eftersom jag vet hur lätt det är att bli skadad. På våren brukar jag traggla ganska länge med rundor på 20-30 min och jag låter det ta lång tid att bygga upp mig för att köra längre och hårdare pass.
Sedan några veckor tillbaka har jag kört ett löpintervallpass per vecka. Men med tanke på min bakgrund känns det inte våldsamt mycket. Det har gått kanon ur skadesynpunkt att springa senaste året, bästa året ur den synvinkeln på mycket länge. Jag tackar skor med mycket dämpning för det.
Kramp?
Men igår var det inte helt hundra. Jag sprang 4 st intervaller runt Byttorpssjön (”ca 1,92 km”) med 2 min vila. Det är nästan helt flack och drygt 90 procent består av bred grusstig. Jag kutade på för mig fina tider: 6.25-6.26-6.25-6.20 min (knappt kontaktbar efter sista), vilket innebär en snittfart på ca 3.20 min/km.
På nedvarvningen högg det plötsligt till i nedre delen av vaden och jag nödgades gå hem. Passet fick bli förkortat från 50 till 45 min. Resten av dagen kunde jag inte gå ordentlig, men det kändes nästan mer som jag drabbades av en intensiv och smärtsam kramp än av en skada, så jag hoppas på det bästa. 2,5 veckor kvar till Kretsloppet.
