Det blev ett känslosamt adjö igår till mina handskar som jag köpt på loppis i Alaska för 5 dollar för över tio år sedan. De är lagade i flera omgångar men nu fanns ingen återvändo. Hålen var för många och för stora. Tack för allt!
Hemfjällsstugan erbjöd våfflor med hjortronsylt och grädde. So far so good. Men jag hade föredragit svenska istället för belgiska i en sådan trevlig stuga på fjället med utedass och öppen spis.
Vi åkte ett par timmar utför även sista dagen, innan vi satte oss nöjda i bilen hem efter en vecka i Lindvallen med min far samt syrran, hennes man och deras tre barn. Tio personer i en tiobäddsstuga i en vecka är ganska trångt, men det gick fint! Hawaiin intogs i Filipstad på Palermo.
De fem barnen åker i typ alla backar nu och de älskar slalom. Jag själv föredrar snowboard, men det är svårt att dra barnen på platta transportsträckor med det åkdonet. De börjar dock bli helt ok på att skejta (lär de har lust…), så med lite tur blir det kanske snowboard för mig när jag åker med barnen nästa år.
När vi rullade in i vinterstaden Borås igår var det inte vinter längre. Nästan all natursnö var borta och kl 18.36 var det fortfarande 18,0 grader på bilens termometer. Nu lär det inte gå att åka på natursnö någonstans på någon längre sträcka. Men jag hoppas kunna skava lite på konstsnön i veckan. Har även en skidlektion inbokad på onsdag. Så sent har jag aldrig haft en skidlektion tidigare.