Dromskåran i Bydalsfjällen
Fjällöpning i Bydalen med Robie Islam och hans kompis Kekke
I podcasten Lagom Kondition brukar vi säga att vätskeryggsäcken är ultralöparens snuttefilt. Jag själv gillar vätskebälten du har runt midjan bättre, men den här gången var det ganska bra att kunna ha med sig mycket vätska.
Ovanför Dromskåran. Utsikt över Bydalens slalombackar.
Fjällöpning i Bydalen med Robie Islam och hans kompis Kekke
Att springa i fjällen är bland det bästa jag vet.
Österfjället. Eller kanske var det Storfjället.
Hoka One One Speedgoat 4 är egentligen har egentligen lite för tjock sula för att knixiga stigar, men det gick fint.
En av dagarna när vi i Jämtland för ett par veckor sedan sprang jag i Bydalsfjällen. Eller kanske säger man Oviksfjällen. Jag vet inte, men vi sprang i a f från Gräftåvallen (dryg timme med bil från Östersund) och passerade bl a Höglekardalen, nästan Bydalen och Dromskåran innan vi kom tillbaka till Gräftåvallen.
Vätskepåfyllning i fjällbäckar
Det var exilboråsaren Robie Islam som hade sett på Strava att jag var i norr och slängde ut frågan om jag ville hänga på. Egentligen kände jag att 4 mil fjällöpning var lite i längsta laget. Dels för att jag bara några dagar innan hade kört ett långpass och varit borta från familjen halva dagen, dels för att mitt dittills längsta pass för året var 25 km och näst längsta 15 km.
Men barnen hade sina kusiner i Östersund att leka med och jag visste att de följande dagarna i Åre med fjällvandring inte skulle möjliggöra långpass, så jag tackade ja.
Det blev en jättefint tur. Jag höll nere pulsen hela tiden och kände mig oväntat pigg i benen även på slutet. 4 h 39 min med 7.00 min/km i snittfart och 1520 höjdmeter (stifa 38,0).
Trevligt att springa med Robie – som jobbat på STF i åtta år och nu ska utbilda sig till polis i Borås innan han flyttar tillbaka till Östersund – samt hans kompis Kekke.