I år kommer jag inte ha något Torsbyläger, utan kommer istället använda skidhallen i Göteborg, som öppnar 10 juli. Jag har själv provåkt spåret och det känns jätteroligt att ha en sådan fin anläggning i den här delen av Sverige. Efter en del funderingar har jag kommit fram till att första året satsa på att ha en träningsdag istället för ett helgläger i skidhallen, så jag kan bli van med allt nytt och alla nya kontakter. För att på så sätt kunna vara säker på att det blir bra kvalitet!

Inbjudan syns nedan, hoppas att det kan vara av intresse! Senaste åren har Torsbylägret blivit fullt på bara några dagar, så risken finns att även detta blir fullt ganska snabbt. Så tveka inte för länge!

Anmäl dig här (eller via mejl) till en lärorik, inspirerande och trevlig dag i skidhallen!

Teknikträning i Skidome i Göteborgs Nya Arena

De tre främsta i Midsommarjoggen (4 km terräng) 2011. Martin Josefsson (3:a), jag (1:a) och Mattias Nilsson (2:a).

1:an och 2:an i Midsommarjoggen 2014. Ursäkta klädseln (kalsonger+skor), men Tobias Magnusson startade innan jag hade kommit hem, så det blev minst sagt bråttom att byta om och jaga ikapp honom.

Glad midsommar! Idag ska jag springa Midsommarjoggen 4,05 km kuperad grusväg med start och mål i stugan i Aplared. Det är tradition! Jag räknar med att även min svåger Nille ställer upp, och kanske även Ida och hennes syster Erika. Även Idas andra syster Åsa har kommit hit från Östersund, så tillsammans med svärföräldrarna och sex små barn blir det en familjär helg i Aplared.

Idag firar Ida och jag vår tolfte årsdag som par och det känns väldigt bra. Vi har nu varit ihop så länge att nästa år kan man skriva det med siffror, många rekommenderar ju att skriva tolv med bokstäver och 13 och uppåt med siffror.

2-3 oktober ska jag föreläsa och hålla i en skidgångslektion på träningskonventet BollnäsEss. Tio föreläsare är klara, bland annat Anders Södergren, Agneta Sjödin och jag. Det känns jätteroligt att återigen få vara en av föreläsarna i ett så fint sällskap. Den föreläsaren som kanske ska bli mest kul att träffa är nog crossfit-Karl Dyall, han har ju trots allt varit veckans brandman i NileCity.

Så här står det på BollnäsEss hemsida:

Smart och balanserad konditionsträning
Erik Wickström
Hur använder jag min tid bäst för att få ut mest av min konditionsträning? Låt dig inspireras av en föreläsning om träning och hälsa ur ett helhetsperspektiv: teknik, taktik, fysik, träningsupplägg, kost och hur man balanserar träningen i vardagen. Du kommer också att få de bästa tipsen för klassikerloppen, med fokus på Vasaloppet.

Erik Wickström håller elitnivå i flera konditionsidrotter trots låg träningsmängd. Få vet bättre än han hur man tar till vara träningstiden när man arbetar heltid och lever familjeliv i hus.

 

Vår marina flotta består av en SUP, en kanot och en båt. Som träning föredrar jag SUPen, men för fikautflykter är kanot bra,samt att ro i båten. Vi satte precis på en 4-hästars Mariner på Askeladden, men det är ju fusk.

Min hittills länga SUP-tur…

Vi har varit i Aplared i midsommar. Vår stuga där vi bor till och från på sommaren ligger bara knappt 2 km från Idas föräldrars hus/gård och där bodde Idas två systrar med familjer i helgen. Sex barn mellan 1 och 4 år och kusinerna har väldigt roligt ihop. Det är fantastiskt att se dem ha så kul tillsammans. Förutom Idas föräldrar har även svärmors kusin Jane med sin man Pontus varit med på firandet.

…blev också första gången jag klarade att hålla 8.0 km/h i snitt.

Midsommarjoggen drygt 4 km kuperad grusväg (Loftsdalsrundan, 60 m totalstigning, med start och mål i stugan) gick av stapeln för tredje gången. För att lösa logistiken körde vi först en damstart med Ida och hennes syster Erika och därefter herrstart med mig och svågern Nille. Erika satte Ida på plats medan jag sopade hem bucklan i herrklassen, på nya banrekordet 13.58 min (3.29 min/km).

Stående paddling bra träning

Första timmen lugnt, sedan A2 sista 17 min med fullt blås sista minuten. Pulsen nådde inte maxpuls igår, men tidigare har jag varit uppe en bra bit över 90 procent. Generellt kommer jag upp bra i puls vid stående paddling, men inte riktigt som löpning, rullskidor etc.

Därefter cyklade jag och Åsa (de andra tog bilen) till dans kring stången i Rångedala, drygt två mil bort. Astrid satt i barnstolen på cykeln. Jag gillar att träna på det sättet. Astrid uppskattar det, vi får vara tillsammans och jag bygger in styrketräningen i konditionsträningen – i likhet med barnvagnslöpning, rullskidåkning på 4:or, simning med paddlar med mera.

På midsommardagen blev träningspasset SUP, stående paddling. Det är min nya favoritträningsform. Det är skonsam konditionsträning som påminner om stakning, samtidigt som det är en enorm utmaning för bålstyrkan och man får se naturen. Det är jätteroligt att paddla runt och utforska Såken, en sjö vars led runt är 17 km. Att springa runt den med lugn första halva och halvsnabb avslutning blir dagens pass.

Hadar Davidsson – som bor på vår gata i Lundaskog – minns jag som gammal redan från min barndom. Nu är han äldre, men det är bra med krut kvar i den trevlige gubben och man ser honom jämnt ute och grejar. 87-åringen gör i vinter sitt 49:e Vasalopp och när jag träffade honom igår hade han plockat 3000 mördarsniglar på tre veckor.  

Leden runt Såken. Jag avslutade dock på annat ställe. 

Gröna kartan vid sjön Såken

Ett par gånger per år springer jag runt sjön Såken. Det finns en led runt sjön på 16 km som går förbi bara 50 meter från stugan, så det är ett bra pass där det minst sagt är svårt att gena om man skulle tröttna. Ungefär två tredjedelar är stig och en tredjedel är grusväg.

Tidigare sprang jag alltid motsols, vilket innebär mycket grusväg första halvan och nästan bara stig andra halvan. Nu har jag bytt håll, eftersom jag brukar hålla högre fart andra halvan och då föredrar jag grusväg framför svårforcerad stig.

Luriga stigar
För det är precis det som leden runt Såken innehåller. Det är inte obanat och det är inte svårt att ta sig fram. Men det är svårt att ta sig fram fort. Totalstigningen på 350 meter på 16 km är inte svindlande, men det är trots allt mer kuperat än Lidingöloppet. Kuperingen i kombination med de mycket små och knixiga stigarna har gjort att jag fram tills i söndags inte hade klarat att hålla sub 5-fart hela vägen runt. Jag har aldrig maxat, men jag brukar försöka hålla anständig fart.

I söndags tänkte jag springa lugnt första halvan och sedan öka. Men efter 10 minuter blev jag sugen på en farthöjning så jag körde ganska jämnt A2-tempo resten av rundan. Snittfarten blev 4.53 min/km, äntligen sub 5! Runt sjön tog det 1.18 h, men jag avslutade på ett annat ställe så totalt blev passet 1.28 h. Kul med långpass på löpning, det sker för sällan.

Puls- och höjdkurva runt Såken. Lugnt i början, sedan ofta kring 80 procent.

Hamza Bougmza i Rinkeby. Foto: SVT.

Eftersom jag har varit redaktör för Klassikermagasinets två senaste upplagor (kommer en gånger om året) känns det som ett måste att gå in på SVT Play och se En Klassiker, där man följer en handfull deltagare som genomför de olika loppen.

Det är verkligen ingen betungande uppgift. Första säsongen tyckte jag var otroligt bra. Fem välproducerade avsnitt med bra vinjettmusik och bra interaktioner mellan deltagarna. Den då svårt cancersjuke och nu framlidne Anders Gyhlenius gjorde stort intryck på många med sin obotligt positiva inställning, trots en obotlig sjukdom.

Jessica och Alexander dagen innan Lidingöloppet. Foto: SVT

Andra säsongen tyckte jag var lite sådär. Konceptet var inte längre nytt och jag tyckte inte de hade lyckats helt bra i castingen, det blev liksom aldrig den där härliga gemenskapen mellan de 4-5 deltagarna.

Gött gäng
I år – då fyra av fem avsnitt av den tredje säsongen har sänts – tycker jag produktionsbolaget Road Runner har lyckats alldeles ypperligt med castingen. En bra blandning av individer. Thaiboxaren Hamza Bougmza från Rynkeby har en härligt avslappnat attityd, Jessica representerar en person många kan identifiera sig med, Alexander visar upp hela sin personlighet och Gyllene skor-Richard Herrey tar på sig ledarrollen. Det blir bra.

Jag skulle vilja dela ut en känga till alla som tävlar med musik i öronen. Det gör att uppmärksamheten inte blir den samma och det kan störa medtävlande. Foto: SVT.

Eftersom jag är blödig som få fäller jag några tårar vid varje avsnitt, men det får man väl göra! På måndag sänds sista avsnittet med Vasaloppet och det finns att se här (via länken finns även tidigare avsnitt).

Skidhallen i Göteborgs Nya Arena skidome. Foto: Erik Wickström.

Nu är mitt dagsläger i Skidome i Göteborgs Nya Arena 20 september med tekniklektioner, föreläsning mm fullbokat. På en vecka tog alla tio platser slut. Det är jätteroligt att intresset fortfarande är så stort! Klicka här (eller mejla/ring) för att skriva upp dig på väntelistan.

Starten Stockholm Rollerski 2013 strax efter Medborgarplatsen. Jag i rosa hjälm, splitshorts och camelbak till vänster. På bilden syns även bl a Mattias Westman, Sandra Hansson, Rickard Bergengren och Samuel Norlén. Foto: Arrangören.

På lördag avgörs Stockholm Rollerski, som mig veterligen är Sveriges största rullskidlopp efter Alliansloppet. Jag kommer inte till start, eftersom jag i år har valt att inte tävla på rullskidor. Däremot hittade jag mig själv på bilden som skickades ut med ett pressmeddelande inför tävlingen. Bilden är från 2013, då jag blev 3:a på mina Elpex-2:or med stommar från 2002 (låneskidor fanns ej då), vilket var ett mycket bra resultat för mig. Jag är nog den enda som blivit 3:a i en Sverigecup-tävling på rullskidor i splitshorts, vilket naturligtvis är en fin merit!

Intressant med Stockholm Rollerski, som fortfarande avgörs på 2:or, är att man kommer att dela ut FIS-punkter. Det blir första gången i världen man gör det.

Jag långspurtslår Samuel Norlén i Stockholm Rollerski 2013, det kändes stort! Det hade nog inte hänt på snabba PU-hjul.

Bizze Wing i Sjömarksloppet 2013.

Idag har vi Svensexa för min barndomskompis Bizze Wing! Det lär bli en kul dag!

Marcus Lehtola, Bizze Wing, Per Odqvist och Stavåsen på vår altan efter ett gemensamt löppass för ett par år sedan.

Än en gång har jag fått den äran att genom en kort intervju få offentliggöra ett nyförvärv i Lager 157 SKI TEAM. Denna gång är det ingen mindre än Britta Johansson Norgren.

Britta Johansson Norgren siktar på att vinna Vasaloppet i vinter. Foto Lager 157 SKI TEAM.

Britta Johansson Norgren till Lager 157 SKI TEAM

Sveriges bästa långloppsåkare Britta Johansson Norgren hade en kanonsäsong förra året med seger i König Ludwig Lauf, en andraplats i Vasaloppet och en tredjeplats totalt i Ski Classics. Nu vill hon nå ännu högre och blir en av åkarna i Lager 157 SKI TEAM.

Med placeringsraden 4, 5, 4, 5, 1, 2, 12 och 4 imponerade Britta Johansson Norgren stort i vinterns internationella långloppscup Ski Classics. Resultaten gav en total tredjeplats och hon verkar ha hittat rätt i långloppen efter en framgångsrik karriär som åkare på de traditionella distanserna.

2006 slog Britta igenom med dunder och brak då hon blev hela Sveriges ”chock-Britta” efter att gjort det ena kanonloppet efter det andra som 23 åring vid OS i Turin. Som bäst blev det en 11:e-plats individuellt och en 4:e-plats i stafett, med tredje bästa tid på näst sista sträckan. Därefter var resultaten lite blandade i flera år, innan hon började snegla åt de längre loppen.

”De verkar träna hårt”
Efter några bra långloppssäsonger i det svenska tjejlaget SkiProAm väljer nu Britta att tävla för Lager 157 SKI TEAM.

Britta är noga med att poängtera att hon har varit mycket nöjd i sitt förra lag, men av olika orsaker kände hon att hon skulle utvecklas mer som skidåkare i det Ulricehamnsbaserade teamet.

– Det känns jättespännande med Lager 157 SKI TEAM. De verkar mycket proffsiga och jag känner redan nu att jag har massor att lära av grabbarna. Och de verkar träna hårt!

Läger i Orsa
Idag måndag gör Britta sitt första träningspass med teamet, på deras läger i Orsa Grönklitt som inleddes igår.

– Visst kommer det bli tufft att hänga med killarna, men jag känner mig redo för utmaningar. Träningen har flutit på fint hittills i år.
– På rullskidspassen går det till viss del att reglera med hjul, men på löpturerna kan det bli tuffare att hänga med de andra i teamet. Vissa pass är jag beredd på att göra själv, men jag ser inte det som något problem.

Britta Johansson Norgren

Född: 30 mars 1983 i Uppsala, uppvuxen i byn Svista utanför Bälinge
Bor: I hus i Östersund
Yrke: Skidåkare. Ger ibland bland annat skidlektioner och liknande uppdrag.
Familj: Gift med Jonas Johansson, amerikanska skidskyttelandslagets herrtränare. Dottern Emilia, född november 2011.
Klubb: Sollefteå SK
Team: Lager 157 SKI TEAM
Träningsdos: 650 timmar förra året, siktar på 700-750 timmar nästa år.
Meriter: 1:a König Ludwig Lauf 2015. 2:a i Vasaloppet 2014 och 2015. 2:a Tjejvasan 2014. 3:a totalen i Ski Classics 2014/2015. 11:a på 10 km K och 4:a i stafett i OS 2006. 14:e i sprint K i OS 2014. VM-silver i stafett 2011 och VM-brons i stafett 2009.
Styrka som skidåkare: Fortsätter genom motgångar. Stakningen.
Svaghet som skidåkare: Behöver bli bättre uppför.
Mål Ski Classics 2015/2016: Vinna Vasaloppet och komma på pallen i Birkebeinerrennet, samt ”känna att jag fått ut så mycket som möjligt av varje lopp”.
Drömföre på Vasaloppet: Bra stavfäste och växlande före under vägen.
Det gör jag om tio år: Hjälper andra idrottare att uppnå sina mål.
Sociala medier: www.lager157skiteam.com och Britta Norgren på Facebook

Med risk för ny debatt om vilka rullskidshjul man bör tävla på kommer här en artikel från Borås Tidning i måndags. För övrigt hoppas jag på en ny löptur runt Såken när du kommer ”hem” efter SM Kalle!   

Bizze gillar Nintendo och fick därför gå runt i en Super Mario-dräkt hela dagen

Efter hundra försök lyckades jag hyfsat med en panoreringsbild (slutartid 1/50) på min högstadiekompis Magnus Samuelsson, som även är en av spelarna i Bordshockey-VM som avgörs den 22 december varje år

Förra veckan publicerades ett test av barnvagnar för löpning i Aftonbladet. Det var Wiseguide som hade gjort det och i vanlig ordning testade man 5-10 produkter samt intervjuade en ”expert”, som i det här fallet var mig. Jag har sprungit mycket med joggingvagn (jag springer betydligt mer med vagn än utan) och testat flera olika modeller. Tidigare har jag även blivit intervjuad och berättat om de stora fördelarna med löpning med barnvagn i P4 Sjuhärad och Borås Tidning.

Denna gång var rubriken kanske lite missvisande. En av barnvagnarna hade enligt den som gjorde testet en säkerhetsbrist. Det visste inte jag om när jag blev intervjuad, däremot sade jag att ”Barnens säkerhet och välbefinnande kommer alltid i första hand”. Det fick rubriksättaren till ”Expert: Barnvagnen en säkerhetsrisk”. Det var inte så jag sade, men så blir det ibland. Hur som helst är det alltid jätteroligt att medverka på sådana här grejer!

Bloggande i notisform:

• Zorbfotboll är jäkligt kul…

  Rickard Bergengren imponerade stort i Stockholm Rollerski 42 km genom att bli 15:e man. Det som var häftigt var att han SAMMA DAG hade cyklat Stockholm Ride 128 km och sprungit Stockholm Trail 21 km. 6 timmar A3 hängde Rickard in den dagen och blev 2:a totalt i Stockholm Challenge. Grattis! Jag vill också passa på att slå ett slag för Salmingkalsonger (Rickard jobbar på Salming/Abecita). Det är mina favoritkalsonger med bra passform och kvalitet, såklart eftersom det är från Borås!

• Förra veckan körde jag ett långpass. Det blev 2.45 h stakning med Thor Kruse på Colour Wear/Void med start från mig. Jag på 4:or, han på 3:or. Thor har gjort stora förbättringar och i början fick jag ligga på för att hänga med. När de mer kuperade delarna startade efter en dryg mil började jag testa honom lite i uppförsbackarna och jag kände att jag hade en liten fördel. Sista två milen stötte jag ganska mycket och sista milen hade jag tröttat ut honom ordentligt, vilket gjorde att jag kunde segla ifrån då passet avslutades med 5 min med full gas. Snittet blev 18.6 km/h.

• …och väldigt jobbigt. Olle Häggdahls splitshorts går för övrigt inte av för hackor.

  Jag fick även 18,6 km/h i snitt vid stakning på 4:or i knappt 1,5 h då Marcus Wadell kom förbi för ett pass (han på 2:or, inget stimm, mest jämn fart höga A1/låga A2). Det var ett kärt återseende. Marcus och jag spelade i band ihop på gymnasiet och gymmade i min källare en gång i veckan under en tid för ett par år sedan. Nu bor Marcus med sin familj i Ulricehamn och han jobbar på skidgymnasiet där med Linus Davidsson, men Marcus har föräldrarna kvar i Borås.

• Intresset för mitt dagsläger i Göteborgs skidhall var verkligen stort. På mindre än en vecka var alla tio platserna slut och några dagar senare hade väntelistan växt till nio personer. Jag kanske får ordna en extra dag? Skidhallen öppnar för övrigt 10 juli.
• Bizzes svensexa i lördags var jätterolig och jag tror huvudpersonen var mycket nöjd med dagen, som bl a innehöll frisbeegolf, gokart, zorbfotboll (den roligaste aktiviteten, kan klart rekommenderas), badtunna, fotbollsgolf och allt annat man gör på en svensexa. På eftermiddagen och natten höll vi till på Påarps gård, med anknytningar till Burseryds IF i Gislaveds kommun.

Nöjd efter 5:e-plats i Simmer SUP Battle

Resultat Simmer SUP Battle Halmstad långdistans 2015 finns här. Tävlingen är en del av Sverigecupen ”Svenska SUP Race Serien”. Jag blev 5:a av 11. Bilder finns här och här.

Tydligen har man olika fenor beroende på bana

I söndags körde jag min första tävling i SUP (stand up paddling), eller stående paddling som jag tror det ”officiella” namnet nu är i Sverige. Stående paddling innebär att man står på något som påminner om en surfingbräda och tar sig fram med en enkelbladig paddel.

Magnus Lindstedt, som är bäst i Sverige och jobbar stenhårt för att få sporten att växa, kontaktade mig förra året  pga av min roll som skidåkare/bloggare/föreläsare mm för att få ut sporten till skidåkare. Han fick mig verkligen på kroken. Rörelsemönstret påminner om stakning, det är grymt jobbigt styrkemässigt, man får upp pulsen nästan lika bra som på rullskidor, det är skonsamt och framförallt jäkligt roligt. Särskilt nu i början när man lär sig så mycket och gör snabba framsteg.

Att komma till en tävling innebar att lära sig ännu mer. Inte minst allt med utrustningen. Den brädan jag har lånat och tränat på (ca 5 pass förra året, 5 pass i år) är i glasfiber och är 12,4 fot lång och 28 tum bred. Nu på tävlingen fick jag låna en 14 fot lång i kolfiber med samma bredd, 28 tum (den var nog typ 0.5-1 km/h snabbare än den jag använt tidigare vid motsvarande förhållanden). Magnus körde på en 23 tum bred bräda, vilket nog hade varit för svårt för mig. Men 24 eller 26 hade nog funkat, smalare bräda går generellt snabbare.

80-85 procent
Banan gick tre 4 km-varv på Nissan i centrala Halmstad, med start och mål vid Picassoparken. I starten blev det mycket svallvågor, något jag inte är van vid. Men efter några hundra meter kom jag igång och insåg att det var en enorm fördel att ligga bakom någon. Det är dock inte helt enkelt som ovan, dessutom tappade jag säkert 15-20 sekunder varje gång i de sex vändningarna på 180 grader. Efter ett par kilometer låg jag 8:a, men jobbade mig sedan successivt uppåt och halvvägs in i loppet låg jag 5:a, en placering jag höll ändå in i mål.

Pulsen låg för det mest på 80-85 procent av max under de 87 minuterna jag höll på. Hade det varit rullskidor hade jag förmodligen legat ca 5 procent högre, så det är ingen stor skillnad. Med en smalare bräda (om jag bemästrat det) hade förmodligen pulsen varit högre. SUP ställer enorma krav på styrkan och därför vill man gärna ha det lite lättare ibland.

Det blåste en del, men när jag studerade hastighetsgrafen efteråt insåg jag att medströms i motvind och ”motvågor” trots allt gick snabbare än motströms i medvind och ”medvågor”. Vanligtvis ligger man i mitten av ån medströms och i kanten motströms, men nu körde jag en del i kanten även medströms för att slippa vågorna.

Magnus Lindstedt, bäst i Sverige på stående paddling. Foto: Arrangören.

Härlig stämning
Det är inte bara Magnus Lindstedt som är vansinnigt trevlig och hjälpsam, hela denna subkulturen verkar vara det. Flera kom fram och pratade och tyckte det var jätteroligt att jag var där och undrade om jag skulle köra fler tävlingar. Och 6:an Ulrik, som jag träffat tidigare, sade efteråt ”Jag blev så glad att se att det var du som körde om mig halvvägs” och verkade uppriktigt mena det. Överhuvudtaget en härlig atmosfär som gör att man verkligen vill komma tillbaka.

• Nästa gång ska jag köra med handskar. Efter jag kört så lite och bara en gång över en timme innan så var mina händer ganska söndertrasade efteråt.
• Att köra med vätskeryggsäck funkade kanon.
• Att sova 5 timmar natten innan och delta på en svensexa dagen innan med allt vad det innebär tyckte jag lyckligtvis inte påverkade så mycket.
• Träningsverken i överkroppen dagarna efter var ganska brutal.
• SM går i Falun i början av augusti. Kanske vara med? Främsta anledningen till att jag tränar SUP är för att lära mig mer om olika konditionsidrotter och bredda mina kunskapsområden. Att köra 5-10 pass till och ställa upp i ett SM skulle vara ett intressant och jätteroligt projekt.

Data från Polar V800 (startade 15 s innan start)
Tid: 1:27:15
Sträcka: 12,68 km
Snitthastighet: 8,7 km/h
Maxhastighet: 11,3 km/h
Medelpuls: 152 (81 %)
Maxpuls: 165 (88 %)
Varvtider: 28.49 (egentligen 28.34), 28.55 och 29.30 min (tappade alltså för varje varv, men inte jättemycket)

Pulskurva stående paddling knappt 1,5 h. Peaken på 165 slag är efter 40 min då jag drar ifrån Ulrik.

Träningen har gått riktigt bra på sistone, och tack vare 10, 5, 8 och 8 timmar de senaste fyra veckorna har jag nu höjt mig till 6,5 timmar i veckan i snitt sedan skidsäsongen slutade. Det är fortfarande lågt även för att vara mig, men det går åt rätt håll. Så här har de tre senaste månaderna sett ut:

April: 25 timmar
Maj: 30 timmar
Juni: 32 timmar

Vår vän Tobias Magnusson har Borås vackraste moppe

Det är verkligen hysteriskt vad folk tränar nuförtiden. Jag tycker mig märka stora skillnader bara från förra året och nu är det många elitåkare som ligger på samma träningsdos som mig, med detaljskillnaden att de på en vecka tränar det jag gör på en månad.

Jag tror många förbättrar sig genom mycket träning och även om jag är ganska duktig på att inte stressas av andra börjar jag lite orolig för vintern. Även om jag optimerar träningen till det yttersta finns det en gräns hur långt man kan gå när man möter de med trippla träningsdosen.

Åkning på 4:or allt vanligare
Så kände jag lite inför förra årets säsong, som ändå gick kanon. Skillnaden i år är att jag tycker fler och fler i större utsträckning använder sig av de vapnen som jag själv levde på innan, som snabba långpass och stakning på 4:or. Just stakning på 4:or VET jag är oerhört bra för långloppsåkare och jag tränar ca 90 procent av rullskidåkningen på 4:or, inkl stakintervaller uppför. I år har jag märkt att det används av fler elitåkare och det kommer förmodligen göra dem till bättre skidåkare. Jag pratade nyligen om detta med en elitåkare som läst på min blogg och blivit inspirerad av min 4:or-propaganda som sade ”Du får skylla dig själv Erik eftersom du skriver om det”. Kanske sant, men det är ju därför jag har en blogg!

När vi bor i stugan gillar jag att gå upp i ottan och dra ut på 45-60 min halvhård SUP innan frukost med familjen. Så har man träningen avklarad innan dagen tar vid.

Hur som helst är formen bra, även om jag inte gjort så många formtest på sistone. Jag satte nytt snittpers med 3.09 min (pers med 1 s)  i Tullenbacken i måndags, där Per Löwendahl och jag ibland har hårda duster. Han på 3:or klassiskt, jag på 4:or stakning. Annars blir det mest halvhårda pass i form av stakning på 4:or, kuperad löpning på grusvägar med joggingvagn och SUP.

Högre växel i september
I övrigt blir träningen lite som den blir. Min plan är att hålla mig flytande till september, för att då steppa upp och öka dosen och kanske även åka på något läger. De två senaste somrarna har jag varit på läger med Team Xtra (nuvarande Santanter) respektive Lager 157 SKI TEAM, men i år har jag valt att hålla mig hemma. Jag vill använda ”bortadagarna” så effektivt som möjlighet och då tycker jag det är bättre att göra det när det börjar närma sig säsong.

Senaste två veckorna har jag suttit och skrivit på en ny bok. Det känns kalaskul och det går hittills jättebra. Idén kläckte jag under ett skidpass i Orsa i februari, men eftersom jag visste att våren var intensiv med köksrenovering, nytt avlopp i stugan, två nummer av Vasalöparen etc bestämde jag redan då att börja jobba på boken i mitten av juni. Jag har även under hela våren varit pappaledig en dag i veckan, vilket för övrigt har varit jätterolig.

Om vill jobba ostört i stugan får man vara lite kreativ vad gäller val av kontorsplats

Ett grovt utkast till upplägg och sidplan skrev jag tillsammans med Idas hjälp ned på ett par timmar i februari. Sedan jobbade jag inte aktivt med boken på fyra månader.

All text ska vara klar 15 september
Veckan 8-12 juni skrev jag inget utan diskuterade upplägget och sidplanen med ett antal personer. Sedan började jag skriva förra veckan och har även skrivit denna vecka. Eftersom jag har flera andra uppdrag blev det bara ca 2-4 timmars skrivande per dag, men jag tycker att jag har haft ett kanonbra flyt och skrivit motsvarande kanske en tredjedel eller en fjärdedel av boken. Planen är att vara klar med all text 15 september, därefter väntar formgivning och tryck. Går allt som smort kommer den ut innan oktober månad är slut.

Nu kommer jag att ta fyra veckors semester, vilket kanske inte är optimalt mitt i skrivprocessen. Men hade jag inte börjat innan semestern hade det blivit svårt att få bli klar i tid. Och att skriva på semestern vill jag inte.

Omslag boken Längdskidåkning för dig

Riktad mot ambitiösa motionärer
Det kommer nog att bli tufft i höst. Eftersom jag kommer att vara pappaledig på 40 procent i så kommer jag förmodligen att jobba en del kvällar då barnen har somnat. Inte så kul för Ida, men vi har diskuterat igenom det och kommit fram till att vi kör ändå, delvis pga av att skidboken har gått så bra och givit så mycket.

Vad den nya boken ska handla om vill jag inte helt avslöja, men en hint är att du som ambitiös motionär kommer få en hel del värdefulla tips för att optimera din träning. Den är inte heller specifikt inriktat med de som åker längdåkning denna gång.

Tidigare har jag medverkat i följande böcker.

Skidnostalgiboken, en av författarna
En Svensk Klassiker, en av författarna
Längdskidåkning för dig (inkl DVD), ensam författare
Träna för En Svensk Klassiker och andra långlopp, en författarna (boken ges ut efter sommaren av SISU Idrottböcker)