David Höglund och jag tog en gemensam cykeltur på 45 min efter att klockan hade slagit 21 en kväll. Då passade jag på att sätta årets första punka. Tur att David hade slang med sig!
Nu är det slut på stugvistelsen för denna sommar. Denna vecka hyr vi ut den till orienterare som springer O-Ringen och därefter kommer samma tyskar som tidigare år och stannar i sex veckor. Sedan är det höst.
Ida och jag köpte den lilla sommarstugan vid sjön Såken 2010, då vi fortfarande bodde i lägenhet. Jag har alltid uppskattat den, men kanske mer nu än tidigare. Då det är 1,5 km grusväg sista biten är det inte optimalt för rullskidåkning, men eftersom jag bara åker rullskidor 1-2 gånger i veckan på sommaren numer så spelar det inte så stor roll. Dessutom har jag ju bara 20 meters promenad till SUP-träning!
Våra barn som är 1 och 3 år gillar vattnet och stranden, och det är verkligen en frihet att kunna åka ut med båt och kanot när man vill. Nackdelen med stugan är att det finns miljoner saker att fixa som vi inte fixar. Men vi tar det i vår takt och med svärfars hjälp blir standarden lite bättre varje år. En stuga är alltid en stuga och vi är inte så stressade över att saker inte blir gjorda, till skillnad från hur det ibland känns hemma.
Förra veckan kom våra Uppsala-kompisar David och Sara på besök i två dagar. De har barn i samma åldrar som våra och det är kul att se hur snabbt de små hittar varandra. David och jag cyklade ihop i CK Uni han tävlade även för Vassunda IF i längdskidåkning när det begav sig.
Marie Schörling Erikson kom förbi på cykel och ville ha en skidbok signerad. Marie har varit min elev vid flertalet tillfällen och hon är alltid full av energi och entusiasm! Att hon hade en flaska fläderblomssaft med sig gjorde såklart inte saken sämre.
