
Aclimakläder. Nätunderstället i ull finns inte bara i svart utan nu även i blått.
Förra veckan var jag inne på Juhani Dufvas kontor i centrala Borås. Juhani jobbar på Aclima och som ull-älskare har jag använt mycket kläder från det norska märket. Framförallt gillar jag deras nätunderställ i ull. Jag vet inget underställ som värmer bättre och det använder jag alltid det när jag jobbar som instruktör eftersom det kräver mer värme än att träna själv.
När jag var inne på Juhanis kontor träffade jag även ”livscoachen” Atle Johansen, som bland annat föreläser om arbetsglädje. Det var en trevlig norrman som började namedroppa gamla norska stilikoner i skidspåret från 60-talet som jag hade dålig koll på. Han gav tummen ner åt dagens stakning.

Vänsterstaven tidigare Anders Auklands och högerstaven tidigare Jørgen Auklands
Sprinheat mot bröderna Aukland
När jag visade några bilder från Vålådalen kände jag att det kunde krävas en förklaring till varför Astrid hade lite väl avancerade stavar som 3,5-åring, en story som Atle gillade. Så den kommer här också. När jag var i Tønsberg sommaren 2013 och tränade med dåvarande Team Xtra Personell, med bröderna Aukland, Simen ”Stekarn” Østensen, Jens Eriksson, kanotisten Joar Thele m fl, körde vi en ”hurtighetsøkt”. Det var korta sprintheat i olika former och i ett heat på ca 200 meter stod jag, Joar samt Jørgen och Anders Aukland på startlinjen.
Joar lyckades ramla precis i starten, och föll på Anders som föll på Jørgen. Det blev en dominoeffekt med tre norrmän i backen och alla tre bröt en stav var, för dagen nya Swix Triac 2.0. Heatet vann jag såklart tämligen enkelt. Bra merit.
Brutna rör blev barnstavar
Jag lånade ut mina stavar till Jørgen och Anders så de kunde fullfölja träningspasset, och så tog jag med mig halva Jørgens och halva Anders stav med mig hem. Sedan har de legat i vallatemplet i källaren i drygt två år innan jag nyligen sågade till dem och försedde båda rören med handtag, handrem och truga. På Jørgens stav var det lite lurigt att få på en truga eftersom den var bruten så långt upp, där diametern var mer än 11 mm. Men efter lite letande hittade jag en truga med ett hål på 16 mm så jag kunde sätta ihop ett par.
Så det finns mycket affektionsvärde i de stavarna. Kul att jag fick vara med vid tillfället där de bröts och att jag minsann vann ett sprintheat!
