
Stefan Palm visar mellan tummen och pekfingret hur lite jag var före honom i den avgörande spurten uppför den sista backen till vårt hus. I bakgrunden syns grannen Mickes hus.
Efter att jag känt mig som ett varit ett vrak i början av veckan kan jag åter gå utan rullator. Helgens två tuffa och långa tävlingar, som gick otroligt bra, tog hårt. Träningsvärken i rygg, framsida lår och vader från stakningen och terränglöpningen var brutal. Lite goa blåsor i händer och fötter på det och jag kände mig inte direkt pigg och fräsch. Veckans längsta pass fram till igår var på 40 minuter.
Men den bröts sviten när min klubbkompis i Ulricehamns IF Stefan Palm kom och hälsade på för en 3 timmar lång staktur på 3:or. Stefan började åka skidor för ca 4 år sedan och är nu som 43-åring ständigt på uppgång. Han han klättrar stadigt i resultatlistorna (de få tävlingar han kör) och blev 216:e i årets Vasalopp.
”Fusk med SkiErg”
För att hålla en hög nivå som 43-åring utan skidbakgrund krävs en del träning. Med sina 15-20 h per vecka och ofta bara ett pass om dagen så kan den med matematiska kunskaper räkna ut att 3 h-pass inte är någon ovanlighet för Stefan. Han är urstark, betydligt bättre än förra året. Intervaller kör han nästan uteslutande på sin nya SkiErg, som Stefan själv tycker är fusk. Han tycker helt enkelt att syreupptagningsträningen i kombination med den grennära styrketräningen är överlägsen det mesta.
Passet igår blev i alla fall jobbigt för mig. Vi höll 18.4 km/h i snitt på 3:or, vilket är relativt snabbt för ett ganska kuperat distanspass på 55 km. Även i fall jag tyckte att vi tog det lugnt så ville överkroppen ha något mer än bara vatten som fanns i vätskebälte, men det fanns inte.
Stefan är en person som reflekterar över det mesta här i livet, vilket gör honom till fantastiskt bra träningskompis. Välkommen tillbaks Stefan, vi kör 5 timmar på 4:or på grusväg nästa gång!
323 watt i snitt i 10 minuter
För att fullända dagen som i vanlig ordning bestod av tvära kast mellan datajobb och träning hade jag även bokat in en styrkedejt med Marcus Wadell. Det blev i som brukligt lyftande i min atletklubb i källaren, med skillnaden att jag förlängde uppvärmningen. Efter 10 min lugnt på Monarken så fick jag för mig att köra en tröskelintervall på 10 min. Det blev lite kalsongskott och efter två minuter stumnade jag lite, men sedan höll jag jämnt. 323 watt blev det i snitt. Det hade jag nog inte orkat så länge till. Jag har en del att jobba på där. Skitkul med watt hur som helst!
