En av sidorna i artikeln om Oskar Käck i det aktuella numret av Runners World.
När jag åkte på skidtävlingar i Västergötland från H11-12 till H19-20 var de första året några namn som ofta var i toppen: Linus Davidsson, Tvärreds IF, Patrik Jönsson, Tranemo IF, Simon Wass, Mullsjö SOK och Oskar Käck, IFK Skövde, var nog de vassaste. Linus och Simon framförallt. Jag låg ofta i mitten av resultatlistorna.
Jag minns inte exakt när Oskar Käck slutade tävla på skidor för att istället så småningom springa sig till titeln nordisk mästare på 10 000 m, men kanske var det i 15-16-årsåldern. När vi åkte på Kalle Anka Cup i Rättvik en gång så berättade han för mig att han lagt en ”Ettöring” (en smällare) i näsan och tänt på. Jag tänker på det ibland. Fortfarande. Och vet fortfarande inte om det är sant. Ett mysterium.
En gång sedan ungdomsskidtiden har jag träffat Oskar. Det var på uppvärmningen inför terräng-SM i Tantolunden i Stockholm 2009. Vi hann bara byta några få ord och jag glömde fråga om Ettöringen. Gåtan är fortfarande olöst. Är det verkligen sant att han lade en smällare i näsan?
