Riktigt trevlig förmiddag vid Hestrastugan med Rickard Bergengren
Så har jag gjort mitt sista långa pass inför 24-timmars i Vålådalen om två veckor. För att få terrängen mer lik löparbanan i Vålådalen valde jag att köra på Hestrastugan istället för Borås skidstadion. Det är flackare på Hestrastugan. Dessutom skippade vi backen längst bort på spåret, så totalstigningen blev knappt 100 meter för mil, bara aningen mer än Vasaloppet. Spåret blev 850 meter och genom att hela tiden byta håll kan man säga att ett varv var 1,7 km.
Ultraryggsäcken och ultrapåsen. Mycket ultra igår. Jag fokuserade också på ”ultrabackar”, alltså att ta det superlugnt uppför. Det har jag märkt att ultralöparna gör.
Jag ville köra 6 timmar och för att få lite sällskap frågade jag om Rickard Bergengren, ”Salmings best payed athlete”, ville hänga med på delar av turen. Han jobbar ändå inte på fredagar. Rickard joinade när jag hade åkt 47 min effektiv tid, så även om han vilade ett halvvarv några gånger så blev det ett rejält pass på 85 km för Rickard.
Gick bra igen
Precis som tidigare långpass tyckte jag det gick väldigt bra både fysiskt och psykisk. Och det bygger ett häftigt självförtroende att köra sådana här pass. Fyra 4 h och två 6 h har det blivit i vinter. Det får räcka.
Det var trevligt att åka med Rickard och jag kände mig stark. Temperaturen steg från nollgradigt till ca 7 plusgrader, vilket gjorde att föret ändrade sig ganska radikalt. Första tre milen gick lätt med ett snitt på över 19 km/h. Någon mil t o m över 20 km/h i snitt. Men sedan tog solen och värmen över och det gick riktigt tungt. Långsammaste milen snittade jag 15.5 km/h, men sedan blev det återigen mer skugga och då kunde jag kliva över 16 km/h på splittarna igen.
Åkte några mil på ett par DP. Kul med nya skidmärken.
Totalt blev det 106 km, 6 timmar och 17.7 km/h i snitt. Det var en del kämpa sista två timmarna och pulsen steg successivt, säkert till viss del pga av värmen. 3 liter sportdryck var nog för lite, annars kändes vätska- och enerigintaget bra. Det här pillade jag i mig:
- 3 liter sportdryck från Skip, med och utan koffein
- 3 bars från Skip
- 2 geler från Skip
- En dubbelmacka med ost
- Ett par stora nävar cashewnötter
Ända sedan mitten av februari har jag tränat väldigt mycket mer än normalt. Veckan efter Vasan blev det 4 timmar, men annars många veckor på 9-12 timmar. Denna vecka blir det en bit över 12 timmar. Två pass på 6 timmar + 15 min lugn skejt med Maj i bärstol på ryggen och 30 min lugn löpning med båda barnen i Charioten. Nu blir det lugna veckor till 24-timmars.
Idag lördag och i morgon söndag vilar jag helt. Kanske även måndag. Jag är väldigt noga med återhämtningen efter sådana här pass, särskilt denna gång då medelpulsen var ganska hög, 71 %. Jag måste också slå ett slag för återhämtningsrådgivaren på min klocka Polar V800 (finns motsvarande på andra klockor). Jag avfärdade den först som en ”TV-shops-funktion”, men jag tycker faktiskt den stämmer ganska bra.
Nu ska vi åka till badhuset i Ulricehamn. Jag tänkte försöka imponera på barnen med en volt från trampolinen, eventuellt även ett försök till volt med dyk. Lär bli magplask.
6 h-pass Hestrastugan data
5 km-splittar
Tydlig pulsdrift. Antagligen främst pga vätsketapp, men även eftersom jag tog i mer när det blev så trögt i snön. Och för att jag spurtade lite med en timme kvar för att komma under 5 timmar på ”Vasaloppet”. Det blev 4.59.42.
Hastighetsgraf
