Jag är i Torsby med Martin Josefsson. Jag trivs alltid väldigt bra med Martin. Vi sitter och parallelljobbar och är kollektivt självgoda. Han ska åka Marcialonga, men först måste han få ordning på sin stela rygg. Han rör sig som om han var en gubbe på 125 år med ryggskott. Han säger att tigerbalsam och varma duschar hjälper. Kanske läge för en massage.
Martin Josefsson efter ett pass i Torsbytunneln
Torsby är fint. Här kan jag jobba hårt och effektivt. Och dessutom kan jag åka skidor på snö en gång om dagen. Januari kommer jobbmässigt bli en av mina hårdaste månader någonsin. Då måste jag ibland åka bort några dagar från familjen, för att komma tillbaka och vara närvarande. Istället för att vara halvt närvarande hela tiden.
När jag åker bort skriver jag allt vad jag orkar på datamaskinen, som numer uppgraderats till finfin MacBook 15” med SSD-hårddisk. Funkar kanon. Förutom Vasalöparens februarinummer, den personliga träningen och alla skidskolor (som lär starta senare än planerat pga snöbristen), ska jag vara redaktör på en annan stor tidning.
Jørgen Aukland och Seraina Boner intervjuade av min engelska med grov brytning på en presskonferens förra året. Foto: Magnus Östh.
Skönt utan Europa i år
Det blir till att hänga i. Skidåkningen står inte direkt överst prioriteringslistan den här månaden, men det blir lugnare i början av februari och då har jag en månad på mig för mental återhämtning innan Vasan. Jag brukar vara ganska slut i skallen (och prestationen blir många gånger där efter) i samband med hårda jobbperioder. Skönt i alla fall att inte åka Ski Classics i år. Jobbet med Ski Classics (moderator på presskonferenserna, intervjuare dagen innan tävling, ansvarig för pressmeddelande och hemsidan etc) var jätteroligt och mycket givande, men jag var borta för mycket. Det jag kommer att sakna från det uppdraget är åkarna. Eftersom jag intervjuade långloppseliten så många gånger lärde jag känna dom ganska bra. Många av dom. Det var också tack vare de personliga mötena genom Ski Classics-jobbet som gjorde att bröderna Aukland välkomnade mig till Team Xtras läger i Tønsberg i somras. Jørgen Aukland är verkligen en personlig favorit. Jag har aldrig träffat en så trevlig, ödmjuk, rolig och jordnära världsstjärna. Vi hörs emellanåt på mejl och han bjuder på bra humor.
Jag och Roberto Vacchi höll gemensamt i presskonferensen inför Vasaloppet i vintras. Det var skönt, på de övriga fem var jag själv.
Nu ska jag skriva vidare. Det är underbart med lugnt och ro här på Valbergsängen. En stuga i Orsa med massa folk runtomkring hade inte fungerat, även om skidåkningen där förmodligen är lite mer inspirerande än betongröret i Torsby. Tack Filip och Fredrik samt Alex och Sigge för era poddar. I morgon blir det också ett pass i tunneln.
