![Jag stakade till Evertsberg igår.]()
Jag stakade från Berga By till Evertsberg igår, där Johan Kanto plockade upp mig. Stort tack Johan! Efter startbacken träffade jag Mattias Kuhn och Thomas Steurer, som skulle köra 10 st (!) 5 min-intervaller med 5 min vila. Jag hade ändå tänkt att köra lite halvhårt, så jag hakade på. Jag gav dock långt ifrån allt på intervallerna. Totalt snittade jag 18,1 km/h på de drygt 4,5 milen.
![Svein Tore Sinnes och jag höll ihop de sista 2/3 av loppet. Trevlig kille! Foto: Magnus Östh.]()
Svein Tore Sinnes och jag höll ihop de sista 2/3 av La Sgambeda. Foto: Magnus Östh.
Med tre dagar kvar till Vasaloppet tänkte jag att det är lika bra med en säsongssummering som exkluderar ”das jävla lopp” (som Z säger) , eftersom en topp- eller bottenresultat där har ganska stor inverkan. I och för sig med all rätt.
I oktober 2013 insåg jag att något behövdes göras i min träning och tog då beslutet att träna betydligt mindre men med mycket mer eftertanke. Det gav bra effekt och på bara några månader var jag i både bättre form och träningstillstånd än någonsin. Det ledde också till att 2014 blev min bästa säsong dittills som dessutom toppades med seger i Engelbrektsloppet och en 25:e-plats i Vasaloppet. Jag gjorde en bra säsong och presterade som bäst när det gällde som mest.
Gillar att se bakåt
25:e-platsen i Vasaloppet var och är en enorm tillfredställelse. Ända sedan den dagen för 368 dagar sedan har jag njutit av loppet och jag har blivit påmind av resultatet under hela året på släktkalas, bröllop, fester, sociala medier, slumpmässiga möten etc då folk har gratulerat. Jag tycker att jag som person står stadigt på jorden och är en människa som till 99 procent består av just min person och inte mina resultat, men jag skulle ljuga om jag sade att 25:e-platsen inte betytt fruktansvärt mycket för mig.
![Lars Suther vs Erik Wickström Intersportloppet 2015. Foto: Lars-Åke Carlzon.]()
Det var stort att spurtslå Lars Suther, som sedan blev 4:a på SM-sprinten i klassiskt, i Intersportloppet. Foto: Lars-Åke Carlzon.
Sedan jag blev 52:a i Vasaloppet 2011 tänkte jag varje dag på hur jag skulle förbättra den placeringen, eftersom jag visste att jag hade mer i mig. Sedan jag blev 25:a har jag istället tänkt bakåt och njutit. Att jag kunde slå så många stjärnor med den träningen förstår jag knappt själv. Man kan tycka att det kan vara negativt för framtida prestationer att man inte längre är hungrig på framgång när man ser bakåt. Själv tycker jag det är mest positivt. Det har givit arbetsro och jag har tuffat på med mina 7 h i veckan i snitt med hårt på de flesta långpass, nästan enbart 4:or (tröghjul) på rullskidor och väldigt grenspecifikt under vintern. Och med januari och februari som de månaderna med mest träning eftersom då kan man åka skidor på snö och då känns det som träningen ger mest (hade jag tränat dubbla volymen på årsbasis hade jag låtit okt, nov, dec varit mina största månader).
![Robert Eriksson var glad efter målgång]()
Robert Eriksson har varit grymt bra i år, här efter 2:a-plasten i Stråkenloppet
Fortsatt bra
Denna säsong har det fortsatt att gå bra. Lite blandade resultat men långt ifrån något bottennapp. Jag känner mig stabil och ligger närmare täten. Intersportloppet och Skinnarloppet i år rankar jag som mina två bästa tävlingar med undantag från förra årets Vasalopp. Sammantaget räknar jag denna säsong som min bästa hittills fram till Vasaloppet. Men jag vet att jag måste överträffa mig för för att toppa förra årets Vasaresultat.
![89 procent av max i snittpuls. Tuff dag.]()
89 procent av max i snittpuls. Tuff dag i Västgötaloppet.
Många har frågat vad mitt mål är och jag brukar svara typ ”Ja, jag måste väl säga topp 24″. Det kan jag absolut bli. Jag vet också att jag måste göra ett mycket bra lopp för att ens kunna bli topp 50. Vi får se. Formen känns i alla fall bra. Jag är bättre nu än för ett år sedan. Men det är det många som är.
![Jørgen Aukland är alltid lika trevlig!]()
Jørgen Aukland är alltid lika trevlig, här efter Skinnarloppet!
Hur det blir nästa år vet jag inte, men jag tror upplägget på säsongen kommer att bli något liknande, med fokus på tävlingar i Sverige och sen säsongsstart. Jag har två delar i mig som drar åt olika håll. Den ena sidan säger åt mig att jag ska ge skidåkningen två år med bra och hård träning och satsa järnet för att bli topp 10 i Vasaloppet, vilket teoretiskt sett kanske skulle vara möjligt. Den andra sidan säger det är en trivsam och stimulerande tillvaro att kunna balansera familj, jobb, träning och hus på ett sätt som jag tycker fungerar bra. Den senare sidan har ett litet övertag.
Säsongens tävlingar med länk till the stories
- 45:a La Sgambeda 35 km, 4.20 min efter täten (hade inte varit så mycket på snö innan, men nöjd)
- 17:e i AXA Ski Marathon 42 km, 1.28 min efter täten (kanonskidor, men hade lite kvar formmässigt)
- 3:a i Intersportloppet 44 km, 1 s efter täten (kändes fantastiskt bra och var mest aktiv i kvartetten som var loss nästan hela loppet)
- 3:a i Stråkenloppet 42 km, 1 s efter täten (inget höjdarlopp)
- 9:a i Västgötaloppet 42 km, 4.14 min efter täten (stavbrott, dock rann tiden iväg lite mycket)
- 17:e i Skinnarloppet 45 km, 2.12 min efter täten (kanonbra)
![]()
![]()
