Vart tog ni vägen grabbar?

Fikasuget värre vid Årefjällsloppet 2016. Anders Aukland last man standing.

Jørgen Aukland efter sitt sista Visma Ski Classics-lopp som proffs.

Daniel Richardssons skidor är från runt millenieskiftet. 2001 eller 2002 års modell tror jag?

Bättre sent än aldrig. Jag stod med kameran i målfållan vid Årefjällsloppet för ett par veckor sedan. Så här blev bilderna.

Samtliga 147 bilder jag har härifrån finns här på Dropbox.

Invigningen av nya VOID-kläderna gick bra! Gillar dem. 1 h lugnt körde jag och man kan lugnt säga att cykelformen lämnar en del övrigt att önska.

Efter att min Cube med Zipp 303-hjul (tub såklart) fått 8 bar i sig trampade jag iväg. Efter några hundra meter gjorde jag en av mina största cykelkrascher. Trots att jag både tränat och tävlat ganska mycket på cykel i mina dagar har jag i princip aldrig trillat ordentligt. Jag är ganska försiktig av mig (typ feg) och anser mig ganska bra på att läsa klungdynamik samt att hålla koll på vad som sker runtomkring mig. Kanske är det därför jag klarat mig ganska bra. Känns farligt att skriva så här, peppar peppar.

Pedalen lossnade
Det var ingen superkrasch igår, men idag har jag ont i armbågen, höften och knäet. Och jag är lite uppskrapad. Kalasklantig som jag var hade jag inte skruvat fast mina pedaler ordentligt. Jag hade tagit med dem till Mallorca när jag tränade där med Team Santander i september och när jag kom hem hade jag bara skruvat fast dem med händerna, inte med ett verktyg som just då inte låg inom en armlängds avstånd. Sedan hade jag inte cyklat mer på hösten. När jag ställde mig upp och drog på lätt utför igår lossnade helt enkelt ena pedalen.

Raggsockar utanför byxorna är alltid rätt, sommar som vinter

Mossrivning
Sedan linkade jag hem, bytte cykel och kom lite sent till dagisstädningen. Sedan efter några trevliga timmar vidare till Idas föräldrar i Aplared, där vi hade en härlig dag. Barnen gillar att vara där ute, inte minst för att svärföräldrarna har kossor. Jag körde även över deras gräsmatta med mossrivaren. Idag tänkte jag köra över vår gräsmatta, som blivit styvmoderligt behandlad senaste tre år och numer borde kallas mossmsatta. Kanske även dags för lite gödning och gräsfrön i år?

Lönnåsen utanför Aplared. ”Laggårn” till höger.

Delar av gänget vid Vasaloppslägret i Grövelsjön i vintras.

I vintras höll jag i ett Vasaloppsläger vid STF Grövelsjön Fjällstation. Det blev ett väldigt trevligt läger och det kändes som de tjugo deltagarna var nöjda, inte minst om man ser på det smått fantastiska snittbetyget 5,95 av 6 på utvärderingsfrågan om helhetsupplevelsen av arrangemanget.

Niclas Bentzer i Grövelsjön och jag trivs och jobbar bra ihop så redan nu är det bestämt att vi kör ett nytt läger i vinter (datum ej satt), samt ett Vasaloppsläger på barmark 28-31 aug. Anmälan har öppnat och vi har redan fått in en del bokningar.

Inbjudan syns nedan, länk för mer information och anmälan finns på www.barmarksläger.se.

Vasaloppsläger barmark söndag 28 augusti till onsdag 31 augusti
Grunden för en framgångsrik skidsäsong och ett lyckat Vasalopp läggs med barmarksträningen. STF Grövelsjön Fjällstation inbjuder till ett fullspäckat träningsläger i en storslagen fjällmiljö tillsammans med Vasaloppscoachen Erik Wickström.

STF Grövelsjön Fjällstation tillsammans med Vasaloppscoachen Erik Wickström bjuder in till ett barmarksläger riktat till dig som vill vässa skidformen inför kommande vinter. Praktik och teori blandas i form av härliga träningspass och inspirerande föredrag.

Bekvämt boende på fjällstationen där träningen börjar direkt utanför dörren. Höstfjället glöder och färgprakten inbjuder till träningsglädje i ett enastående landskap. När det är dags för måltider slår vi oss ner vid dukat bord och avnjuter frukostbufféer för alla smaker, välkomponerade luncher och välsmakande middagar i härlig gemenskap.  

Vad ingår:
Ospecificerad logi med del i 2-4 bäddsrum, träning med Vasaloppscoach, föreläsningar & helpension med middag från ankomstaden till lunch avresedagen.

Förkunskapskrav:
Grundläggande kondition & vana av att regelbundet träna uthållighetsträning

Fakta om Erik Wickström
Instruktör och föreläsare är Vasaloppscoachen Erik Wickström. Han är även chefredaktör för tidningen Vasalöparen och har skrivit den kritikerrosade boken Längdskidåkning för dig!

Exempel på innehåll:

•Löpning – Teknik, intervall och distans i storslagen fjällmiljö
•Skidgång
•Styrketräning för skidåkare
•Cykel och rullskidor för den som vill och har egen utrustning
•Teori – Träningslära, träningsplanering och nutrition
•Utrustning – Tips om material för skidåkning och rullskidåkning

Program
Dag 1
18.30 Gemensam middag
20.00 Välkomstmöte där vi tillsammans går igenom dagarna.

Dag 2
07.30 Frukost
08.45 Samling och genomgång av utrustning
09.00-11.00 Träningspass i slalombacke. Skidgång, löpning, spänst, löpskolning och styrka.
12.00 Lunch
14.00-16.00 Lugnt pass löpning, cykling eller rullskidåkning
18.30 Middag
20.00 Föreläsning om konditionsträning på sommaren och vintern

Dag 3
07.30 Frukost
08.30 Föreläsning om uppladdning inför lopp – träning och kost
09.30-14.30 Långpass löpning/vandring på fjället 5 timmar inkl lång lunchpaus
17.00 Extra träningspass (intervaller) rullskidor/cykel för den som vill, högst frivilligt
18.30 Middag

Dag 4
07.30 Frukost och utcheckning
09.00-11.30 Långpass löpning på fjället
12.00 Lunch och avslutning ​

Vi har ännu inte skickat in materialet till Guinness för att få registrera rekordet i 24-timmars-skidåkning på 438,575 km. Men det är på g. En sak de efterfrågar är om händelsen uppmärksammats i media. Därför har jag letat upp en del ställen de skrivits om eventet och listat nedan. På vissa har jag angett ”toppnyhet” där jag själv sett det eller fått det skickat till mig. Det kan nog varit fler.

Intervju i TV4 Sport

Det jag inte har med här är alla spindlar (sidor som skapar flöde av externa nyheter), bloggar och forum. Sedan har jag inte med sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram. Jag själv använder inte Instagram och Twitter, men jag har Facebook och där var det en himla stor aktivitet, inte bara på min sida utan det delades mycket på olika sätt. Och det blev ganska stor spridning via alla som deltog på något sett, exempelvis Visma Ski Classics, Årefjällsloppet, Swix, Skip och Vålådalen. Det blev också ganska ”gillat och delat” på sidor som SVT, Vasaloppet och diverse tidningar.

Text-TV sida 100

Att 24-timmars skulle få sådan här uppmärksamhet hade jag verkligen inte räknat med. Förstasidan på Text-TV var väl kanske det största. Mycket i media och tonvis med personliga gratulationer. Och många som jag inte känner som vill ta groupselfies med en. Och redan två företag som bokat mig som föreläsare för just 24-timmars. Det finns mycket i ett sådant här projekt som är överförbart till arbetslivet, både före, under och efter själva dygnet. Även två förfrågningar för pod-intervju.

Allt detta tycker jag är jätteroligt. Men framförallt var det ett projekt som var fantastiskt kul att ro i land tillsamman med alla som stöttat mig före, under och efter. Tack igen!

Intervjuer före och efter
TV4 Sport (i Edsåsdalen i TV dagen efter, direkt i sändningen av Årefjällsloppet)
Intervju med P4 Jämtland dagen innan (6 min, start efter 1:15:22)
Intervju med P4 Jämtland samma dag som ”målgång” (5 min, separat klipp)
Intervju med P4 Sjuhärad samma dag som målgång (6 min, start efter 1:11:52)
Borås Tidning (telefonintervju dagen innan)
Borås Tidning (telefonintervju strax efter målgång)
Ulricehamns Tidning (telefonintervju dagen innan)
Ulricehamns Tidning (telefonintervju strax efter målgång)
Dagens Næringsliv (intervju några dagar efter loppet)
NRK.no (telefonintervju strax efter målgång, låg ett tag som toppnyhet)
Expressen (de ringde upp för en kort intervju pga deras läsare trodde det var ett aprilskämt)
Visma Ski Classics (intervjuer med Teemu, Denis och mig innan start)
Visma Ski Classics (film på ca 3 min från dygnet)

Som nyhet i svenska medier
Text-TV (sidan 100, startsidan, samt sidan 129 och sedan sidan 329)
Sveriges Television (de lade även upp en nyhet om att många trodde det var ett aprilskämt)
Expressen
Aftonbladet (låg ett tag som toppnyhet, jag tror även att de lade upp en nyhet om att många trodde det var ett aprilskämt)

Aftonbladet 1 april 2016. 24-timmars överst.

Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet
Sydsvenskan
Ulricehamns Tidning
Radiosporten
Sweski
Langd.se (inför 24-timmars)
Langd.se
Langd.se (nyhet om att ”the story” nu var skriven)
LTZ
Resumé (om många trodde rekordet var ett aprilskämt)
Smålandsposten (ganska kul bild de använt, från en fotning med TT på ett gym med SkiErg i Stockholm)
Västerbottens-Kuriren
Trelleborgs Allehanda
Vasaloppet
Besöksliv

Som nyhet i utländska medier
Visma Ski Classics
Internationella skidförbundet, FIS
Langrenn.com
Framtid i nord

Dagens Næringsliv 7 april 2016. Några dagar efter 24-timmars. Tack Lars Bern för klippet.

Sunnmørsposten
Harstad Tidende
Avisa Hordaland
Skinordic.cz
Ski-lines.com
Nordicmag.info
Dt.ua
Svodka.net
Banskofilmfest.com
Skisport.ru
Hufvudstadsbladet
Österbottens Tidning
Kestavyysurheilu.fi

Rickard Bergengren (2:a), Marcus Johansson (1:a) och Erik Wickström (3:a), pallen i Höstrullen 2015

Erik Thibergs skidskor är inte från i förrgår. Han har överlag många grejer med några på nacken. Som exempelvis hans pigga MTB från 90-talet. Gul och fin.

Jag fortsätter på temat att lägga upp bilder en aning sent. Här kommer ett gäng från Höstrullen i Borås i oktober 2015. Pappa, Ida och barnen var där och kollade, så jag vet inte om det är Ida eller far som tagit bilderna. Antagligen båda.

The story från loppet finns här.

Att riva mossa på en gräsmatta som är en mosmatta tar tid. Detta är ca halva ytan. Fattas ”bara” lite uppkrattning. Jag fick tre blåsor i händerna efter att jag räfsat ihop mosshögar i 20 minuter. På 24 timmars skidåkning fick jag en blåsa. Kroppen verkar anpassa sig efter vad den är van vid att utsätta sig för.

Det är skönt med lite off season. Sedan 24-timmars har det varit glest i träningsdagboken. 8 timmars träning på på 20 dagar. Och ingen rullskidsåkning. Det går hittills bra med min ”utmaning” att inte åka rullskidor före midsommar. Det blir korta och lugna pass på cykeln och i löpskorna. Nästan ingen pulshöjning hittills. Formen är väl sådär skulle man kunna säga. Vanligtvis avslutar jag skidsäsongen lite tidigare, så jag brukar vara hyfsat igång vid den här tiden. Men jag tror också att 24-timmars gjort att jag gärna tar det lugnt någon vecka till.

Sedan måste jag börja träna mer ordentligt så mina ben pallar 21 km asfalt i Göteborgsvarvet 21 maj. Jag räknar inte med stordåd där. Mitt pers på halvmaran är 1.12 och förra året sprang jag varvet på 1.14. Så fort lär det inte gå i år, men det är en kul tävling som många kompisar springer och jag avverkar sträckan för 9:e gången.

Fredrik Erixon är initiativtagare och ”projektledare” för CCC1000. Jag är tränare på lägren.

Bok och föreläsningar i maj och juni
Sedan i februari har jag varit pappaledig en heldag (plus två 1/4-dag) i veckan, efter en paus på den fronten i höstas. Det blir inte en viss veckodag utan när jag känner att det funkar med jobbet. Undantagen är när det istället blir vab, eller när det exempelvis är helgdag torsdag och fredag. Då behöver jag alla tre dagarna för att göra vad jag ska. Igår var jag hemma med barnen och för varje månad som går tycker jag det blir allt roligare. Visserligen tillhör jag den blödigar sorten, men jag trodde aldrig att jag både skulle gaplabba och bli rörd varje dag innan jag blev pappa. Nu när det är så behagligt väder kan man vara ute nästan hela dagen också, det är skönt.

I april har det varit mycket jobb med personlig träning, det är många som är sugna på att komma igång så här års. Kul alla som är så motiverande och inspirerande även för mig. I maj och juni blir det några föreläsningar, varav två med fokus på 24-timmars. Ska bli kul att sätta ihop en helt ny presentation. Och så ska jag i maj och juni försöka arbeta ordentligt med boken jag inte lyckades bli klar med förra året.

Jag vet inte exakt vad Acid Training är men jag har hört att det är någon slags stationsträning med stationära konditionsmaskiner där man blir ohyggligt trött. Foto från deras Facebook-sida.

Acid training och CCC1000-avslutning
Nu sitter jag på Runners World (och Bicycling och Springtimes mm) kontor i Alvik i hufvudstaden. Jag gick upp kl 05.00 i Borås och lyckades medelst taxi, flyg, buss och tunnelbana nå kontoret kl 07.58. Det är jag rätt nöjd med!

Jag ska sitta här med datamaskinen några timmar innan jag ska pröva på Acid Training i stan. Då lär det bli högsta pulsnoteringen sedan startbacken i Vasaloppet. Sedan möte med Fredrik Erixon om CCC1000 kommande året och därefter avslutning med CCC1000 på Morningston Hotel i Bromma. Där ska jag hålla i ett träningspass innan vi firar med middag och David Holmströms skidfrågesport. Sedan får vi se om jag får sova i hotellrummet med bänkpress innan hemfärd i tidigt i morgon.

Glömde ju två grejer från det förra inlägget, som ändå var tillräckligt spretigt.

Salming Elements

Jag har sprungit första passet i Salming Elements, ett par relativt lätta terrängskor. En kortfattat beskrivning ser ut så här: ”Elements är Salmings första off trail-sko, en avancerad trailsko som passar på en mängd olika underlag, både i vått och torrt. Den väldränerade ovandelen ger låg våtvikt och tillsammans med det – enligt dem själva – utmärkta greppet i yttersulan passar Elements för såväl swimrun, obstacle course racing (OCR), off-trail eller orientering. Tåboxen är rymlig.” 

Salming Elements, dammodell

När jag sprang en blöt Orsa Kajt’n 2009 hade jag inga dubbar på skorna. En kille jag sprang susade förbi i leran i alla nedförsbackar och jag kutade förbi honom på ställen där det inte krävdes så bra grepp. Efter målgång frågade jag vad han hade för skor, varpå jag några dagar sedan ringde upp Inov8. Sedan dess jag Inov8 X-Talon 212 var mina absoluta favoritterrängskor. Överlag en populär modell. Jag minns bl a i omklädningsrummet efter Stockholm Trail 2013 (där jag sprang bra och blev 5:a), där hade var och varannan löpare den modellen. Jag är inne på mitt andra par. Det finns en uppdaterad modell, dock lite annorlunda.

Ida och jag redo för Rekylkalas

Salming Elements har många likheter med X-Talon, dock med sina 288 gram lite tyngre än 212 gram. Sulan har dubbar som sitter glest, vilket ger bra grepp och minimal ansamling av jord/lera. Skon har relativt lite dämpning och är ganska ”icke-vridstyv”, någon jag uppskattar. Jag sprang inte i vatten så hur väl ovansidan är dränerad kan jag inte avgöra än.

Tåboxen är betydligt mer rymlig på Elements än X-Talon, något som säkert uppskattas av många. För mig med smala fötter så gillar jag passformen i X-Talon bättre, men har du breda fötter så blir nog Salming Elements en kanonbra sko. Säger jag åtminstone efter första turen. Det får bli många mil till så jag kommer på nya saker och ser hur slitaget blir. Vissa terrängskor tycker jag har för icke slitstark ovandel. Det är inte ovanligt att det blir hål när det inte borde bli det.

Droppet (höjdskillnad mellan häl och tå) på Salming Elements är 4 mm, vilket jag tycker är lagom. 12 och 8 mm är på tok för mycket, men jag gillar inte heller zero drop för jag tycker inte det ger samma driv framåt. Salming Speed, som jag sprungit både Göteborgsvarvet och Lidingöloppet med, har också 4-5 mm drop.

Lycka är att få träffa en som var med i Que Club, som ordnade högstadiediscon i Sandared, Olsfors och Dalsjöfors andra halvan av 90-talet.

Rekyl 20 år
Reklambyrån Rekyl, där jag har mitt kontor, har fyllt 20 år. Det firades med pompa och ståt i klänningar och kostymer på Åhaga i torsdags för en vecka sedan. Ca 200 gäster och magikern/komikern Stefan Odelberg som konferencier. Stefan var f ö med i TV-programmet En Klassiker för ett par år sedan och man fick se hur han inte klarade repet i Oxberg. Självklart upplyste jag honom om det och han lovade att han skulle göra ett nytt försök.

Det blev en rolig, bra och häftig fest. Det var också kul att gå på vuxenkalas som omväxling, det hör inte till vanligheterna. En timme efter midnatt kom vi hem. Vår kompis Linnéa, som är hos oss ganska ofta och känner både Astrid och Maj bra, skötte med bravur tandborstning och nattning av barnen.

Vid Västergötlands skidförbunds skidting i onsdags fick bl a Borås SK:s Karl-Johan Westberg (SM-guld sprint) och Ulricehamns IF:s Victor Thorn (genombrottssäsong på seniornivå samt flera JSM-guld) ett stipendium på 2000 kr var.

Jag fick ett specialstipendium för 24-timmars. 500 kr är inget man blir ekonomiskt oberoende av, men det kändes jätteroligt att det uppmärksammades även i förbundskretsar! Tack Västergötlands skidförbund!

Fredrik Erixon och jag på Acid Training. Fredrik följde väl kanske helt exakt zonerna, men han ska ha beröm för hur stark han var på rodden.

Det blev ett fint dygn i Stockholm. Det var kul att besöka Runners World kontor i Alvik. Jag jobbar mer eller mindre och på olika sett med flera personer i det huset. Så det är bra att upprätthålla de kontakterna mer än bara vid Vasalöparens redaktionsmöten. Tidigare simmaren Emma Igelström var av en slump också där. Kul att träffa henne och kort prata löpning och triathlon. Hon sade att hon vill vara först upp ur vattnet i Kalmar i sommar. Löpningen är hennes akilleshäl.

På lunchen testade jag på Acid Training, på Tegnérgatan 18. Jag körde deras en timme långa träningspass, som ser ut ungefär så här:

• 10 min stationär cykel (Wattbike) i olika olika pulszoner.
• 2 min vila
• 10 min roddmaskin i olika pulszoner
• 2 min vila
• 10 min SkiErg i olika pulszoner
• 2 min vila
• 10 min styrka program 1
• 2 min vila
• 10 min styrka program 2

CCC1000-middag på Mornington Hotel i Bromma

Man knappade in sin maxpuls och fick sedan sin puls och procent av max projicerad på en dataskärm och så följde man vissa zoner. Jag lyckades komma upp i 97 procent på rodden, 95 procent på SkiErgen och 92 procent på cykeln. Så högt trodde jag inte att jag skulle nå. Inomhusträning för konditionsidrottare är något jag verkligen förespråkar av många anledningar och detta pass gillade jag skarpt. Det är också kul och motiverande att bli trött i grupp.

CCC1000-avslutning
På kvällen var det avslutning med CCC1000. Jag höll i ett styrkepass, halva gruppen åt gången, medan Fredrik drillade andra halvan i trapporna. Sedan lite info från förra året och kommande året och därefter middag. Ca 30 personer. Som vanligt väldigt trevligt.

När klockan var klockan var 01.40 var vi fortfarande tio personer uppe, men då var jag så trött att jag var tvungen att kasta in handduken. För er som råkat ha sett en sent tagen bild på mig och David Holmström på Adam Steens blogg så behöver ni inte vara oroliga att jag är försupen. Jag gillar att dricka 1-2 glas vin och det gör jag ofta, men jag gillar inte alkohol i stora mängder och så heller inte igår.

Jag får ofta testa prover på sportnutrition, som sportdryck, geler, bars, proteinpulver kostillskott etc. Generellt tycker jag det är svårt. Främst eftersom det skulle krävas en oerhört stor studie med många försökspersoner för att kunna konstatera en signifikant skillnad i prestationsförmåga mellan exempelvis en sportdryck och en annan.

Därför fokuserar jag istället ofta på näringsinnehåll (enligt tillverkaren), smak, konsistens och förpackning. Det märket jag själv använt senaste året och kommer använda framöver är Skip, som kommer från Ulricehamn. I vintras testade jag även Fitline och Mighty Sport och här kommer lite kort om några av intrycken.

Örjan Sandlar, flerfaldig OS-deltagare i skridsko med bl a ett brons. Örjan har även tävlat i bl a triathlon och skidor och tränade typ 800 timmar om året när han var 70 år. Nu vet jag inte exakt. Örjan bor i Östersund och vi har setts många gånger på olika ställen. Trevlig karl! Han säljer Fitline och gav mig några prover. Bilden på honom tog jag i Vålådalen i december-2015.

Fitline…
…är en del av direktförsäljningsföretaget PM-International, med försäljning i 35 länder. Tre av de produkterna som (tror jag) promotas mest i Sverige är ett kit med Activize, Basics och Restorate. Pulver som späds i vatten och jag tyckte det löste sig bra. Och det smakade helt OK. Activize och Basics tas på morgonen, medan Restorate tas på kvällen.

Mycket kortfattat så är Actize något man kommer igång med, det innehåller bl a niacin, guaranaextrakt, koffein och rödbetspulver. Innehållsförteckningen är inte helt olik typiska PWO:s (pre workouts), som många tar innan träningspass, främst gymfolk. Själv upplevde jag pigghet – och lite krypande känsla på huden i början – när jag tog Actize, en känsla som påminde lite om Skips Träningsaktivator 2.0. Jag tar ofta något uppiggande med koffein innan intervallpass, ibland i form av en extra kopp kaffe, ibland i form av en sportnutritionsprodukt som Activize eller Träningsaktivator. Särskilt de gånger jag kör intervaller innan frukost, tillsammans med en banan eller macka. Att köra intervaller innan frukost är för övrigt något jag tycker funkar utmärkt.

Basics innehåller ”…viktiga fibrer och fiberämnen från frukt, grönsaker och sädeslag, sekundära vegetabiliska föreningar och enzymer, värdefulla örtaromer och levande mjölksyrabakterier.” Den är främst till för att boosta immunförsvaret. Restorate innehåller flertalet mineraler, bl a zink och järn.

Om man ska ta kittet med Activize, Basics och Restorate, som många av försäljarna rekommenderar, kostar det ca 800 kr i månaden. Alltså väldigt mycket pengar. Det är svårt för mig att bedöma prestandan i Fitline, men jag tror ändå de kan vara något på spåren. Och jag har även träffat några elitidrottare på mycket hög nivå som använder Fitline utan att vara officiellt sponsrade.

Mighty Sport sportdryck, barer, geler etc

Might Sport…
…har en stor repertoar av produkter, bland annat geler, bars och sportdrycken Nitro Endure, som jag testade.

Det jag främst gillade med gelerna var att ”flärpen” hade en bra konstruktion som gjorde det lätt att dra av den (alltså öppna gelen). Där tycker jag annars många producenter kan hitta bättre lösningar. Däremot kunde öppningen vara lite större. Jag gillade också deras kaxigt korta innehållsförteckning: Rårissirap, agavenektar, körsbärsjuicekoncentrat (12 %), himalayasalt. Frågan är bara om det kanske kan behövas lite fler salter vid hård ansträngning.

Barerna var nog det jag gillade mest från Might Sport. Jag testade smakerna. ”CHOCO CASHEW” och ”PEANUT POWER” och båda smakade bra. Konsistensen skilde sig mot typiska bars. Mer tuggmotstånd. Kanske inte optimalt i kyla. Även här var jag förtjust i innehållsförteckningen: Dadlar, russin, cashewsmör (10,3 %), mandel, rå kakao (10 %), rårispulver, rårismalt, kakaosmör (4 %), havssalt, grönt te-extrakt. Visserligen ganska mycket socker, men det är sällan man får så naturliga ingredienser i en bar. Jag åt ibland ett par stycken som mellanmål när ingen mat fanns till hands.

Mighty Sports sportdryck Nitro Endure kommer i portionsförpackningar och är lättlöslig i vatten

Sportdrycken har en väldigt mycket längre innehållsförteckning, vilket jag tror behövs för att prestera bra vid högintensivt arbete. För övrigt tycker jag aldrig att man ska dricka vatten på tävling, utan sportdryck vid alla stationer. Kroppen behöver inte minst kolhydraterna vid högintensivt arbete. Might Sports sportdryck Nitro Endure innehåller även en mindre mängd protein, vilket är ganska ovanligt bland klassiska sportdrycker. Jag tror inte protein är nödvändigt med en tävlingstid på exempelvis 2 timmar. Däremot lär det behövas i långa loppet. Vid 24-timmars hade jag exempelvis en dos av Skips BCAA (grenade aminosyror) i sportdrycken hela dygnet.

En annan mindre vanlig ingrediens som finns i Nitro Endure är rödbetsjuicepulver. Jag har läst en del vetenskapliga rapporter på både kort- och långsiktiga effekter på rödbetsjuice och dess pulver i samband med konditionsidrott och jag tror att det kanske kan ha viss effekt. Själv använder jag ibland rödbetsjuicepulver timmarna innan tävling, genom att öppna en kapsel av Skips Beetspeed och hälla i sportdrycken. Nitro Endure var dock den Mighty Sport-produkt jag testade minst, helt enkelt pga att jag inte alla gillade smaken. Jag gillar inte lakrits och den innehöll lakritsrot-extrakt, vilket säkert var boven i dramat.

Sammanfattningsvis
Jag anser att det går att bli världsmästare med väldigt många olika märken av sportnutrition, bland annat Skip, Fitline och Mighty Sport . Självklart finns det bra och dåliga tillverkare, men så länge man tar steget till att enbart dricka sportdryck istället för vatten på tävlingar så har man kommit långt. Sedan tycker jag också man ska experimentera lite med så kallade ”pre workouts”, PWO, för att få ut mer av de hårda passen. Eller åtminstone inta koffein, exempelvis genom en extra kopp kaffe. Och pröva gärna rödbetspulver. Ordet experimentera innefattar att du testar produkterna på träning (gärna med hög puls) innan tävling, eftersom magar har ballat ur förr.

Uppdatering: Jag är verkligen inte en person som dricker sportdryck i överflöd eller trycker geler i parti och minut. På ungefär 2-4 pass i månaden använder jag sportdryck, och det är ofta när jag kör långt och hårt. En riktigt hård träningsvecka (sällan nuförtiden) skulle gör jag det oftare. Att ta en en extra kopp kaffe innan ett träningspass gör jag ofta, och ett par gånger i månaden även en pre workout i form av en sportnutritionsprodukt.

Jag använder alltså dessa produkter ytterst lite. Idas goda mat lagade av bra mat är såklart det jag föredrar.

Men det är väldigt stor skillnad på träning och tävling. På tävling är socker, salter, koffein (och möjligtvis även rödbetsjuiceprodukter) guld värt.

För att förtydliga förra inlägget om sportdryck: Jag är verkligen inte en person som dricker sportdryck i överflöd eller trycker geler i parti och minut. På ungefär 2-4 pass i månaden använder jag sportdryck, och det är ofta när jag kör långt och hårt. En riktigt hård träningsvecka (sällan nuförtiden) skulle gör jag det oftare. Att ta en en extra kopp kaffe innan ett träningspass gör jag ofta, och ett par gånger i månaden även en pre workout i form av en sportnutritionsprodukt.

Jag använder alltså dessa produkter ytterst lite. Idas goda mat lagade av bra mat är såklart det jag föredrar.

Men det är väldigt stor skillnad på träning och tävling. På tävling är socker, salter, koffein (och möjligtvis även rödbetsjuiceprodukter) guld värt.

Precis som på många andra ställen i landet kom det snö när jag sprang runt Såken tidigt i morse.

Martin Josefsson och jag på MTB i Hedvigsborgsskogarna. Trevligt och soligt!

Jag kör fortfarande nästan bara korta och lugna pass, men denna vecka blev det i alla fall lite mer träning efter 2 veckor med bara 2,5 timmar träning styck.

I torsdags körde jag intervaller inomhus i Stockholm och i helgen blev det över en timme både på MTB och löpning, dock lugnt.

Formen är ganska rejält dålig, faktiskt sämre än den brukar så här års. Jag kör på samma ställen som tidigare och ser på klockan att det går betydligt långsammare. Med ganska hög puls. Men är det någon gång man ska vara otränad är det i april. Jag tror att formen kommer tillbaks hyfsat snabbt om jag börjar träna mer.

Vid träningspass i terrängen på längre än en timme gillar jag att springa i Asics Gel Fuji Trainer. Ganska dämpade, men inte allt för tunga. Jonas Buud hade den här modellen och färgen när han vann Ultravasan 2014.

Lördagens 80 min långa MTB-tur var i Hedvigsborgsskogarna med Martin Josefsson och i söndags blev det årets första löptur runt sjön Såken, vilket är ca 16-18 km lite beroende på vägval. Jag springer runt den ett par gånger per år. 6 km grusväg, resten stig. Fint!

Såken ligger nära Aplared, där Idas föräldrar bor och där Ida och jag har vår sommarstuga. Vi hängde i Aplared större delen av helgen eftersom Idas syster Erika med familj var där. Deras barn är lika gamla som våra och kusinerna var väldigt roligt ihop. Det blev en trevlig helg med mycket lek och goda middagar.

Långt bort på bilden vid vattnet ser man huset där Karl-Johan Westbergs familj bor. Vår stuga ligger bara några hundra meter från deras sjövägen. Kalle och jag brukar köra något pass varje sommar. Nu har han även vunnit SM i sprint, så man lär ju formtoppa sig inför nästa tur med honom.

Det kom en låda från Craft idag. Det blir till att öka träningsdosen om jag ska hinna testa igenom allt ordentligt innan midsommar! Craft är ett boråsföretag och brukar sällan göra mig besviken, inte minst gällande design och passform. Känner mig redan sugen på att ge mig ut!

Viktor Thorn efter Skinnarloppet 2015, då vi länge åkte i samma klunga innan han spurtade ner mig och var 0,8 s före. Kommer jag 0,8 s efter den här killen nästa vinter har jag förmodligen gjort ett ”med beröm godkänt lopp”.

1. Min klubbkompis Viktor Thorn, som var sistaårsjunior i vintras, blev uttagen till A-landslaget. Ingen superskräll med tanke på tre JSM-guld samt grymma resultat i seniorsammanhang i bl a SM och Skandinavisk cup, med SM-silver på 30 km skiathlon efter Hellner som kronan på verket. Men ändå ingen självklarhet att ta ut en junis. Pluspoäng till landslagsstaben. Jag har följt Viktor hela säsongen och även om JVM inte riktigt ville sig så har han varit otroligt stabil och det startade redan vid premiären i Bruksvallarna i november.

2. Jag, Olle Häggdahl och Karl-Johan Westberg efter en tur runt Såken.

   Karl-Johan Westberg, vars föräldrar bor utanför Borås, blev uttagen till utvecklingslandslaget. Delvis pga av ett snyggt SM-guld i sprint. Alla som känner Kalle vet vilket otrolig vilja han har att vinna. Och han har alltid satt höga mål. Vi brukar träna ett par pass varje sommar, ofta blir det löpning runt Såken eller rullskidsintervaller i Aplaredstrakten.

3. Vid tillfällen då jag skarvar på kallar jag den omåttligt trevlige och fantastiskt gästvänlige Frösöbon Fredric Uusitalo för min svåger. Han är ju trots allt min frus systers mans systers man. Alltså min fru Idas syster Åsa är gift med Mattias Nilsson, som är syster med Anna-Maria Nilsson, som är gift med Fredric. Grattis Fredric till jobbet som tränare för utvecklingslandslaget, som även inkluderar min klubbkompis Maria Nordström (pojkvän till Kalle) och hennes bror Gustav, som kör för Borås SK.

Fredric Uusitalo och jag tävlingsledare i cykelloppet innan vigseln mellan Åsa och Mattias på Mallorca förra året. Han krossade mig i loppet.

Inte en dag för tidigt. Jag är så tacksam att några gjort exakt den produkten jag väntat i flera år på. Effektmätning i skidstaven. Eftersom watt säger väldigt mycket inom SkiErg och cykling har jag hoppats på att någon även kan sätta in en watt-mätare i staven.

Proskida – effektmätare i skidstaven

Att mäta watt kan man göra av flera anledningar, för många kanske främst för att detaljstyra träningen. För mig skulle kuriosavärdet att ha det inom just skidåkning vara det kanske mest intressanta. För i vilket sport kan förhållandena i vind, temperatur, kupering, nederbörd, snötyp, luftluktighet och spårpreparering skilja så mycket som inom just längdskidåkning? Exempelvis kanske man trycker samma watt under ett pass när man snittat 12 km/h som ett pass där man snittar 18 km/h.

Men självklart är ju teknikbiten central i en sådan här produkt. Kan man höja farten vid en given effektutveckling genom att ändra tekniken? (Och är det i så fall optimal teknik för just den distansen man vill bli bäst på?) Jag blir sugen att testa!

Produkten heter Proskida och är från Kanada. Hemsidan hittar du här.

Tågstationen i Herrljunga. En klassiker. Apropå klassiker så har En svensk klassiker startat en egen TV-kanal som du finner genom att klicka här.

Jag blir alltid lika förvånad när de kommer med frukosten. De talar varmt om hur miljövänlig den är, samtidigt som jag inte ens kan räkna till hur många små engångsförpackningar den består av. Att det blev te och inte kaffe beror på att jag ofta mår lite illa på X2000, och då inbillar jag mig att jag bör undvika kaffe.

Så står man där igen. På perrongen på stationen i Herrljunga, för byte till tåget mot Stockholm. Den stora nyheten idag var att fakirtåget mellan Borås och Herrljunga har bytt tid. Tidigare kl 05.54, nu kl 05.53. Den minuten gör dock inte att jag ändrar väckarklockan, som står på 05.20 dessa dagar. För att jag ska komma iväg och cykla de 4,5 km till stationen. Hemkomst kl 21.42 ikväll.

Det är Vasaloppets årliga partnerträff i Stockholm idag. Det är tredje året jag går på den. Jättetrevlig tillställning där man får träffa sponsorer, samt representanter från av Vasaloppet utsedda officiella butiker, centran och coacher. Jag är där i egenskap och officiell Vasaloppscoach, och i viss mån även som chefredaktör för Vasalöparen. Det är en bra dag för att uppdatera och skapa nya kontakter. På flera plan.

Förra gången jag försökte göra landsvägspremiär slutade det en krasch då pedalen lossnade. Jag har fortfarande skrapsår och jag även lite ont i armbågen i vissa lägen. Men jag tror att det går över snart. Nu är gängorna lagade och igår blev det en fin tur.

Marcus Tafjord

Ulricehamnaren Marcus Tafjord – som äger och driver Skip Nutrition – och jag träffades i Nitta och cyklade en tur på 2 timmar och 15 minuter. Det var mitt första pass på över 2 timmar sedan 24-timmars, alltså nästan en månad sedan. Som vanligt i april kom syran och stumheten i benen innan pulsen gick upp. Och jobbigt var det.

Vi hade hyfsat marschfart, eller rättare sagt, det var en för mig relativt jobbig marschfart i den 5-gradiga vinden. Och så lade vi in ett gäng intervaller på 2-3 minuter i slutet, totalt 10-15 min hårdkörning. Marcus slog mig på alla intervaller utom en, då jag sög hjul nästan hela vägen till spurten.

Annars cyklade vi bredvid varandra och hade trevliga samtal, bl a om föräldraskap, företagande och om hur man bör sätta begränsningar för sig själv på olika sätt. Marcus är en trevlig karl och är inspirerande att prata med.

Snittfarten blev 30,9 km/h och snittpulsen blev 72 procent.

Så här såg turen ut. 69.95 km och 465 höjdmeter. Kul med några nya vägar för mig.