Energi och Staffanstaven. Två bra grejer för riktigt långa pass.
Energiintaget under 6 timmar: 3 liter sportdryck med och utan koffein från Skip(tog med mig extra termosar), 3 bars från Skip, 1 gel från Skip, ett par nävar cashewnötter och en dubbelmacka med smör och ost.
Min plan före Vasaloppet var att köra två pass på 6 timmar innan 24-timmars 31 mars-1 april. Nu är det första avklarat.
Det var en smått overklig upplevelse att åka i Ulricehamn i måndags. Det gick åka på konstsnöspåret, på golfbanan, på gröna milen, på banvallen. OCH PÅ SVARTVITA TÄVLINGSSPÅRET PÅ 15 KM! Dock var inte hela 15 km-spåret uppkört. Totalt typ 4 mil spår.
När jag gick på skidgymnasiet i Ulricehamn 1999-2001 sprang vi mycket på det kraftigt kuperade 15 km-spåret och tillhörande ”JSM-milen”, med bland annat löpintervaller i backen ”Väggen” som återkommande inslag i träningen. Med bland andra Jochen Gustafsson, Henrik Alm (då Karlsson), Daniel Enesten och Linus Davidsson, alla jämnåriga med mig. Men jag har aldrig åkt skidor på spåret förrän nu. Det var nostalgiskt, ljuvligt och hårt. Den banan stakar han inte ostraffat. Det kändes rejält i överkroppen ett par gånger.
Första 2 timmar gick det ganska bekvämt i 17 km/h tack vare snällt före, men eftersom temperaturen gick från 1 till 7 plusgrader blev det till slut enormt trögt i den blöta natursnön. 13.1 km/h i snitt sista milen. Det blev i alla fall ett Vasalopp på 6 timmar. 67 procent av maxpuls i snitt.
Jag tyckte jag kände mig stark passet igenom och det gick även bra mentalt. Jag tycker mina 4 h-pass givit fin effekt både fysiskt och mentalt. Och jag är inte lika trött efter dessa långpass nu heller.
Lassalyckan i Ulricehamn
Puls- och höjdkruva. Pulsen gick successivt upp, vilket den ofta gör för mig vid lugna pass på flera timmar. Vid hårda pass på flera timmar tenderar den att gå ner lite grann. Det är sällan jag har högre snittpuls andra halvan av Vasaloppet jämfört med första halvan.
Hasighetskurva. Det syns att farten blir lägre andra halvan.
