Ni missar väl inte denna dag!
Tisdag 13 januari ska Michael Södermalm och jag föreläsa på Gothia Towers i Göteborg. Det är i testkliniken Aktivitus regi och anmälan görs här. Klart du ska komma!

Ni missar väl inte denna dag!
Tisdag 13 januari ska Michael Södermalm och jag föreläsa på Gothia Towers i Göteborg. Det är i testkliniken Aktivitus regi och anmälan görs här. Klart du ska komma!
Min plan för den här veckan var att åka två långlopp i Dalarna: Norrbärke skimaraton 6 jan och Grotfallsrundan 10 jan. Båda loppen blev inställda. Den 6:e åkte Rikard Tynell, Joakim Engström, Oscar Bergström och jag ett träningslånglopp på 25 km i Mora. Idag blir det är ett nytt race, denna gång i Orsa Grönklitt och med Oscar och mig på ”startlinjen”.
Det svider lite att inte åka på hemmaplan när Boråsskidan (startlista) idag avgörs på Borås skidstadion. Men eftersom det var långlopp (eller åtminstone skulle varit) i Dalarna och 15 km individuell start i Borås så prioriterade jag Dalarna.
Jag har i några veckor varje dag druckit rödbetsjuicen RÅ, som jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Det är alltid svårt att utvärdera nyttan av sådana här produkter, men jag utesluter inte att det givit en bra effekt.
Som en bonus tror jag det är en bra produkt för hälsan (det är skillnad på produkter som är bra för hälsan och bra för idrottsprestationen). Råsaft känns bättre än pulver.
En nackdel är att det får lite väl bra fart på magen i början. En fördel är att de tio procenten lingon gör den mycket godare än rena rödbetsjuicer.
Det bästa med Orsa är våfflorna i Fryksås. Inte bara för att byn, huset och inredningen är fin, samt att man åker skidor dit, utan även för att våfflorna de facto ÄR top notch.
I tisdags avgjordes inofficiella inofficiella Norrbärke skimaraton när vi hade träningstävling i Mora. Tydligen avgjordes officiella inofficiella Norrbärke skimaraton på hemmabanans konstsnöspår på Hagvallen. 26 varv=42 km med Daniel Olsson som först i mål.
Idag avgjordes inofficiella Grotfallsrundan (eller fanns det en officiell inofficiell även här?) i Orsa Grönklitt. IFK Mora SK:s Oscar Bergström och jag åkte 3 varv på förra årets Norrbärke-bana (elljuset+Vägspåret bort till Stormon och ett varv där och tillbaks, tot 10,6 km) + 1 varv på elljusspåret. Totalt ca 35 km.
Första två milen hade vi bestämt att åka ihop i aningen lugnare tempo. Jag drog hela första varvet och han drog 2/3 av andra varvet. Men jag kände att det gick fortare när jag stod för farthållningen. När det var fri varv flög Oscar av ganska tidigt i Björnbacken på elljusspåret och på de resterande 13 km lyckades jag sätta 3.50 min på honom.
Det var återigen just bara ett träningsrace, med träningsskidor. Dock hade jag i alla fall inte bättre glid än honom. I tisdags hade jag en riktigt formtopp, men idag var det lite segt. Både Oscar och jag upplevde föret ganska trögt (medelhastigheten var låg) och båda tyckte att vi fick jobba lite väl mycket muskulärt jämfört med flåset. Min medelpuls var bara 78 procent, att jämföra med 87 procent i tisdags. För egen del tror jag också att veckans myckna skidträning gjort att överkroppen börjar bli lite trött.
Sista milen lade jag in 10 st impulser á 15 staktak för att simulera tävling. Överhuvudtaget brukar jag göra hårda långpass tävlingslikt: laddar mentalt ca ett dygn, dricker koffein och socker, stannar helst aldrig, åker med optimal storlek på trugor, startar och avslutar gärna snabbt mm. Då tror jag det ger bättre träningseffekt.
Här är Fredrik ”Bysse” Byström närmast min fars kamera vid JSM-finalen i sprint i Östersund 2001. Övriga i final Andreas Domeij, David Andersson och Martin Henricsson.
Det var flera stortävlingar i helgen. Tyvärr ser jag inte så mycket av TV-sändningarna från varken världscupen eller Swix Ski Classics. Det brukar vara svårt att få till på dagarna på helgen. Däremot följer jag noga med på langd.se och sweski.com, samt ser en del av loppen och en del klipp på SVT Play på kvällarna.
Jizerska. Morten Eide Pedersen fick för första gången kliva upp på pallen i en Swix Ski Classic-tävling, och kunde till med vinna efter att ha glidit ifrån Petter Eliasen (sambo med Sigrid Aas, som jag studerade tillsammans med i Alaska) på väg in mot stadion. Morten är en kul kille jag träffat ganska många gånger senaste åren. Han tränar väldigt mycket (en rejäl bit över 800 timmar om året vill jag minnas), men har samtidigt en ganska avslappnad attityd och gillar att skämta med sig själv och andra. Han höll ett legendariskt tal efter Årefjällsloppet 2013 och jag har även några spännande bilder på honom från den kvällen, men de ska nog helst inte ut på nätet. Kul för AXA-vinnaren Bysse som blev 13:e!
När jag blev 10:a i JVM-testet i Torsby 2000 var det mitt dittills bästa skidlopp. Överlägset. Även första gången på Cera. Jag vet inte säkert om det var Lasse Jonsson eller Per Wiik som vallade, men jag tror det var den senare.
Skandinavisk cup i Falun. Min klubbkompis Hanna Falk – som lär vara klar för VM nu – diskad för skejt på upploppet i finalen. Jag tror inte Hanna gjorde värre saker än vad jag såg med egna ögon i La Sgambeda, vad jag sett med egna ögon i andra lopp eller vad Martin Johansson såg Poltoranin göra i touren. Det är dags för FIS och Swix Ski Classics att sätta sig ner och verkligen ta tag i det här. Hur frekventa spårbyten är tillåtna, hur mycket får man trycka i en sväng och hur får man spurta utanför spåret när skidorna åker i sidled? Det tjuvskejtas på tok för mycket vilket är ett stort problem, men jag är rädd för att Hanna fick klä skott för andra. Även om hennes skidor gled i sidled tror jag inte att hon tryckte ifrån. Jämför med Staffan Larssons spurt som han förlorar mot Peter Göransson i Vasaloppet 1998. Kalla hade för övrigt tydligen riktigt dåliga skidor främst på söndagen, hon hade garanterat inte blivit 4:a annars. Speciell intervju efteråt.
Apropå tjuvskejt, i klippet nedan med start från 1:48:25 är det inte tjuvskejt. Det är växel ett i skejt som övergår i tvåans växel på krönet. Att nummer 39 (som står som 13:e i resultatlistan, men som borde stå under DSQ) inte blir diskad i La Sgambeda när det syns få tydligt på filmen här är skrämmande. Och ett underbetyg till tävlingsjuryn. Jag själv saxar i princip aldrig när jag åker utan fästvalla, och de få gångerna när jag gör det tappar jag alltid mycket mot andra eftersom jag är noga med att inte glida på skidorna. Så länge det inte är kärv nysnö är det väldigt svårt att saxa utan fäste.
Det kan vara svårt att tro, men bilden föreställer faktiskt katten Stieg (som numer bor hos Idas föräldrar i Aplared) och händerna på Marcus Svensson, som har rekordtiden i Vätternrundan. Bilden är tagen i vår lägenhet då vi bodde på Norrby 2007.
Jag intervjuade Magnus Bäckstedt på telefon i förra veckan för en tidning. Den tidigare cyklisten som vunnit både Paris Roubaix och en etapp i Tour de France satsar nu på triathlon med mål att komma på pallen i Kalmar Triathlon. Ingen dålig målsättning! Mest pratade vi om när han och några få andra cyklist cruisade runt Vättern på 6:37:56 år 2012, ett rekord som sedan slogs av Hjärtebarnsfonden – med bland andra den långe Marcus Svensson – med 47 sekunder året efter.
Här kommer en aningen sen rapport från förra veckans Orsa-vistelse.
Det var en otroligt bra vecka tyckte både Ida och jag och det kändes som barnen tyckte likadant. Mitt mål var att träna 2-3 timmar per dag, vilket jag lyckades med. Jag hade också som mål att jobba en hel del, men det blev betydligt mindre än beräknat och istället blev det mycket tid tillsammans.
Ida och jag är båda sociala varelser och träffar ofta folk, även på vardagar. Men ibland är det skönt att bara vara själva vi och barnen en hel vecka. Då inte heller något i huset som behövs fixas eller någon post som behöver tas in. Med en vecka i en stuga blir umgänget mer nära på något sätt och det uppskattar jag. Grönklitt som ort är perfekt. Lagom stort och barnvänligt.
Glädjande nog fick jag som sagt också åkt mycket skidor (även Ida och Astrid åkte så gott som varje dag). Vanligtvis åker vi iväg någonstans för skidåkning på nyår med kompisar – senaste åren Grövelsjön, Långberget, Mora och Eidsvoll – men i år var det bröllop i Skara så det gick inte. Jag brukar komma i bra form av en period med mycket skidåkning (utan styrka, löpning, cykel etc) och det fick jag istället nu. Det blev hela 15 timmar vecka 2, vilket gör den till min största träningsvecka sedan i juli.
Jag skriver inte träningsdagbok längre, förutom att min klocka summerar träningstiden vecko- och månadsvis. Men veckor med mycket träning skriver jag ibland ned, som denna.
Träningsdagbok Orsa 4-11 jan 2015
Söndag: 1.15 h lugnt klassiskt
Måndag: 2 h stakning med 2 st 8 min-intervaller med 2 min vila som avslutning
Tisdag: Träningsrace i Mora ca 25 km. Gick kanonbra, kände mig hur stark som helst. Totalt ca 2 h. Allt stakning. 50 min lugn skejt på kvällen (enda dagen med två pass).
Onsdag: 2 h mycket lugnt klassisk. Energilös sista 30 min trots lågt tempo och sportdryck. Måste berott på tömde mig rejält igår samt tröga spår idag.
Torsdag: 3 h mycket lugn stakning
Fredag: 2.45 h klassiskt. Första 1.45 h med 5 st 3 min-intervaller med 2 min vila som avslutning. Direkt efter det 1 h med båda barnen i vagnen, totallast nästan 50 kg. Styrkemässigt tufft. Blandade diagonal, stakning och skejt.
Lördag: Träningsrace i Orsa ca 35 km. Mer muskulöst jobbigt än flåsigt och låg medelpuls. Kändes sådär. Körde nog dock ändå bra. Totalt ca 2.5 h. Gick på skidorna med två barn i vagnen till våffelstugan i Fryksås efteråt. Brände i armarna.
Söndag: Vila. Gick lite på skidorna med två barn i vagnen medan Ida städade stugan. Trött i musklerna.
Jag skrev precis om den lyckade veckan i Orsa. Denna vecka har väl inte varit av exakt samma karaktär. Det har varit lite väl fullt upp med Vasalöparen och Klassikermagasinet som båda går i tryck inom 2-3 veckor. Det var varit väldigt mycket jobb, höga stressnivåer och lite sömn. Jag tränade varken i söndags, måndags eller tisdags, och när jag skulle köra lite intervaller med Robert Malmgren i onsdags höll han jämna steg med mig, vilket (med all respekt) inte är i sin ordning. Idag åkte en timme lugnt med aningen bättre känsla, men inte bra.
Det kanske är på grund av för mycket träning förra vecka och en viss muskulär utmattning (jag har tyvärr inte kört styrka på över en månad, men många av passen i Orsa blev som styrketräning), i kombination med höga nivåer av negativ stress.
Jag hoppas det känns bättre på lördag. Jag har höga mål i Intersportloppet, men känns det inte bättre än nu är lite småkris. För första gången på väldigt, väldigt länge känner jag mig sliten.
Jag har startnummer ett i Intersportloppet i morgon. Det känns helfräscht!!! På en bra dag med bra skidor borde jag inte bli avhängd innan en eventuell spurt, men det finns många starka åkare. Jag tror nog mest på Lars Suther, Oscar Persson, Jack Impola, Anders Solin och Dan Moberg, som alla är mer meriterande än mig. Joakim Engtström och Adam Steen kan också utmana. De riktiga storfräsarna är i Schweiz på La Diagonela.
I veckan har jag varit väldig stressad samt tränat och sovit dåligt, så jag är osäker på formen, men har jag en bra dag borde topp fem vara fullt möjligt. Målet får bli pallen, men i så fall måste jag åka betydligt bättre än jag gjorde i AXA, då jag gjorde ett bra lopp! Det kändes i alla fall stort att vara ett av de fyra ”heta” namnen de nämnde på cupens hemsida inför loppet!
Bilden är tagen av Johan Trygg precis när jag släpper tätklungan i förra årets Intersportlopp som flyttades till Orsa Grönklitt på grund av snöbrist. Före mig är Tynellarna, Oskar Svärd, Jimmie Johnsson och Fredrik Byström.
Startfältet växer och elitledet ser riktigt bra ut, trots att flera ur den svenska långloppseliten är på Swix Ski Classics-tävlingen La Diagonela. För att bli topp 10 i årets Intersportlopp kommer det att krävas både ett bra lopp och bra skidor. Liveresultat finns på denna länk.
Kan man inte vara nummer 1 i mål kan man åtminstone vara det fram till start! Foto: Lars-Åke Carlzon.
Middag på Vasagatan 32 med Ulricehamns IF. Totalt är vi 20 stycken med åkare och ledare som hänger ihop. Servicen är top notch!
Så här såg det ut när min far och jag lämnade Borås i fredags. Konstsnöspåret på 2 km var dock i bra skick.
Borås är fantastiskt. Men denna vintern har Pohlman jobbat med ganska mycket ösregn i vår kära textilstad. Därför bestämde min far och jag innan avfärd i fredags att vi tar en natt till i Dalarna. Dels för att få lite andra spår, men också för att jag ska få se VM-banorna i Falun. Som journalist finns det en poäng i att se vad åkarna åker på. Hur tuffa är egentligen uppförsbackarna och hur svåra är nedförsbackarna? Är det överhuvudtaget tänkbart att någon stakar och i så fall hur överjävlig skulle en sådan prestation vara? Så länge det inte tjuvskejtas. För övrigt fem diskade i H21 på GM igår och två stycken i La Diagonela. Nu börjar det hända grejer! Jag har inte sett sändningen från La Diagonela än, men av det jag hört från de som var på plats var det tyvärr illa och fler borde diskats. Det var tydligen bara en bråkdel som syntes i bild. Riktigt tråkigt.
Klockan 09.30 börjar dagens pass på Lugnet med Faluns egen bloggikon Adam Steen.
”Close, but no cigar.” De sex översta bilderna är tagna av Mora-åkaren Adam Johansson, AdaMedia Med Mera, som även kommer bidra med bilder från en annat tillfälle i nästa nummer av Vasalöparen. Han jobbar även med media åt VM i Falun.
Oscar Persson vinner Intersportloppet 2015 en burkvallelängd före Jack Impola. Foto: Adam Johansson, Adamediamedmera.
Intersportloppet 2015. 4:an Erik Wickström, 1:an Oscar Persson, 2:an Jack Impola och 4:an Lars Suther. Foto: Adam Johansson, Adamediamedmera
Den här bilden blir jag stolt när jag ser. Jag ligger efter Lars Suther en bit in på upploppet, men lyckas komma förbi sista ca 30 m. Foto: Lars-Åke Carlzon.