Så här såg Ida och jag ut på någon nation i Lund 2005, två år efter att vi blev ihop

Idag har Ida och jag 14-års-dag. Midsommarafton 2003. Fantastiskt att just jag lyckades träffa världens bästa tjej.

Igår hade jag föreläsning och löplektion med ICAs IT-support i Borås. Vi höll till på regementet I15:s gamla löparbana. Perfekt ställe för ändamålet! Härligt gäng med mycket energi. Kul också att flera som var där aldrig tränade i vanliga fall. Förhoppningsvis har man inspirerat någon till konditionsträningens underbara värld.

Pigga anställda på ICAs IT-support

Grusplanen och löparbanan vid gamla I15

Tosserydsbacken upp till Knektås. 9:a all time high på Strava med 6.15 min. Soligt och medvind. Ganska tunga cykelnamn före.

Tosserydsbacken upp till Knektås. Årsbästa på Strava med 6.15 min. Soligt och medvind. Självklart messade jag direkt resultatet till Martin Isenwald, som nu har lite att jobba på.

I senaste numret av Runners World finns det tips på olika snörningar för löpare. Klicka på bilden så växer den.

Igår blev jag våldsamt sugen på att slå Martin Isenwalds tid i Tosserydsbacken, så jag cyklade bort och gjorde en attack. Drömförutsättningar med sol och medvind. Jag sänkte mitt eget pers rejält och krossade även Martins tid med 19 s.

Därefter körde jag även uppför backen från andra sidan så fort jag kunde, men då var jag helt slut både fysiskt och mentalt. Första maxningen tog hårt med 89 procent i snittpuls och 94 procent i maxpuls. Därefter rullade jag en stund en jag körde 2 st flacka 2,4 km-intervaller på Almenäsvägen. Snittade 39.0 åt ena hållet och 40,9 km/h när jag körde samma sträcka åt andra hållet. Totalt blev det 1 h 15 varav 20 min i form av hård cykling.

Övernattning hos Martin och Josefin
Ikväll kommer Ida och barnen hem från Kanarieöarna. Som kombinerad 14-års-present och hemkomstpresent snickrade jag i söndags för första gången sedan träslöjden i sexan (jag hade syslöjd på högstadiet). Jag sätter en stolthet att ha tummen mitt i handen och istället köpa in hantverkartjänster. Men visst är det väldigt kul att skapa något själv. Tar man sig bara tid går ju i alla fall enkla grejer att göra själv. Och tid har man när familjen är bortrest. Se bilder nedan.

Sista kvällen som gräsänkling bjöd Martin Josefsson in till vin, två-rätters och husrum. Det blev en trevlig kväll hos Martin och Josefin på Hedvigsborg. Vänner som Martin växer inte på träd. Han kan grejen med att verkligen bry sig om människor i alla möjliga avseenden.

Milwaukee-skruvdragaren är grym. Tur att man vann spurten i Engelbrektsloppet 2014 och att Z övertalade mig att inte ta badskummet när jag fick välja pris. Förutom grejerna på bilden använde jag en sticksåg och köpte 4 st 4 meter långa 22*95 mm-brädor på Byggmax.

Det var lite lurigt att tajma så sitthöjd och bordshöjd blev lagom, så det fick bli lite ”specialare”

Snart klart

Färdig picknickbänk för barn. Inte den vackraste och lite skev här och där, men gjord med kärlek!

Vasaloppsläger Grövelsjön.

Nu går det att anmäla sig till världens bästaste Vasaloppsläger! Det här lägret är min absoluta favorit och utvärderingarna har varit överväldigande. Deltagarna verkar uppskatta upplägget och flera är återkommande. Ska ni åka på ett läger i vinter så ska det självklart vara detta!

En intressant aspekt från i vintras var också att många kom i fin form efter lägret, inte bara teknikmässigt. Många timmar på snö i slutet av januari ger fin effekt på skidåkningen.

Vasaloppsläger i Grövelsjön, 25-28 jan respektive 28-31 jan 2018
STF Grövelsjön Fjällstation bjuder tillsammans med skidinstruktören, författaren och föreläsaren Erik Wickström in till ett Vasaloppsläger riktat till dig som vill vässa formen inför kommande Vasalopp. Praktik och teori blandas i form av härliga träningspass och inspirerande föredrag. Med dina nyvunna kunskaper kan du på hemmaplan fortsätta vägen till den bästa skidsäsongen. 2016 och 2017 års läger var fullbokade och mycket uppskattade och därför erbjuds nu två läger för 2018.
Pris: Från 4 590 kr.
Läs mer och anmäl dig här: www.vasaloppslager.se

Teknikträning Vasaloppsläger i Grövelsjön. Foto: Love Ljungström.

Vasaloppslägret i Grövelsjön 28-31 januari 2016, delar av gänget

Idag jobbar min sista dag innan knapp 7 veckors semester. Det är en lång ledighet. För mig betyder semester ungefär en timmes jobb per dag i snitt. Det finns för- och nackdelar med det. Men det ska i alla fall bli skönt med ledighet. Efter en väldigt arbetsintensiv period september-april känns det dock redan som jag haft semester ett par månader, eftersom jag haft det betydligt lugnare på jobbet.

Vasa swimtrainer, köpt begagnad av Jonas Colting. Som en Bråsterk. Det börjar bli trångt i atletklubben, så jag har bestämt mig för att skänka bort/sälja billigt en del styrkeutrustning. Hör av dig om du är intresserad.

I sommar ska vi bland annat göra en resa med två dagar i Norge hos Anna och Harald, fyra dagar i Grövelsjön och två dagar i Grängesberg hos David och Sara. Och så ska vi vara hemma i Borås en del och i Vejbystrand i några veckor.

Snart 21 mil på cykel
Jag är inne på femte veckan med bra träning. I fyra veckor i rad har jag tränat ungefär 10 timmar per vecka, vilket jag är riktigt nöjd med. Och denna vecka kanske blir något liknande. Jag känner hur formkurvan stigit för varje vecka, vilket är motiverande.

I sommar blir det fortsatt en blandning av klassiskt, skejt, styrka, SkiErg, cykling och även löpning igen. Foten börjar successivt bli bättre och jag har testat att jogga lätt några gånger och det verkar funka.

Någon gång i sommar ska jag för tionde året i rad köra den traditionella 21-mila-turen på cykel. Får se var den blir i år. Om jag kan löpträna bra igen inom kort blir nog det sista cykelpasset för året.

Stakning på skateboard. Se hela klippet i YouTube-kanalen.

Igår skickade jag ut ett nyhetsbrev. Du hittar det här.

Förutom lägret i Grövelsjön kan du anmäla dig till skidkursen i Göteborg 9 september. Ett utmärkt tillfälle för tidig snö!

Glad midsommar! Vi själva kommer att hålla till i Borås. Idas systrar med familjer kommer ner och på lördag ska vi fira svärfar Inge, som både fyllt 65 år och gått i pension.

Teknikträning skidhallen Göteborg 9 sep 2017

Ibland kör jag 1-2 st 5000 m-drag på SkiErgen en bit ifrån max. När jag kör två blir det antingen 60 resp 30 s från pers eller 75 resp 45 s från pers. 2 min vila.

Förra veckan körde den förstnämnda varianten. Det är på gränsen till för hårt. På andra intervallen får man ta i, kanske lite ”onödigt” mycket. Att dra 5000 m på 30 s från personbästa (mitt pers är 17.24 min) när man redan kört en hyfsat tuff intervall kan bli styvt.

2 st 5000 m-intervaller SkiErg på 60 resp 30 s från personbästa. Motstånd 8. Nya maskinen väggmonterad.

Åsa Nilsson (tidigare Pettersson)

Så var midsommarhelgen över för denna gång. Det blev en trevlig familjär tillställning. Idas två systrar med familjer var i Borås så vi hängde mest i Aplared hos Idas föräldrar.

Ida gjorde sju midsommarkransar, varav sex är på mitt huvud när denna bilden togs

Jag fick även till en cykeltur på knappt 6 mil med Åsa. För att få lite extra träning tog jag min citybike/hybridcykel istället för racern. Den var lite dåligt pumpad också, så jag fick ligga på hyfsat hela vägen för att hänga med så vi kunde åka sida vid sida. Drygt 29 km/h höll vi i snitt.

Styrkeövningar på långpass
En av dagarna åkte jag rullskidor ut till Aplared via ett par varv på Kransmossens 4,85 km långa rullskidbana (som jag sällan åker på nuförtiden, främst pga att den ligger på andra sidan stan). Passet var på 1 h 45 min och en gång var 5:e minut lade jag in 1 min med styrkeövningen diagonalstakning/smirredrag. Ett bra sätt att krydda att relativt lugnt långpass tycker jag.

Styrkeövningar tog mer än jag trodde. För när jag gick upp före de andra i familjen och skulle göra stordåd på SkiErgen på morgonen efter (innan frukost) kände jag från första drag på testet att jag inte hade det. Musklerna var trötta. Jag körde på motstånd 10 och det var tungt. Tiden blev till slut 17.44 min. Årsbästa och 20 s från personbästa. Helt ok, men jag hade räknat med mer eftersom jag känt mig i bra slag senaste tiden.

Nu har jag tränat fem veckor med ca 9-11 timmars träning varje vecka. Det motsvarar en väldigt lugn period för mina konkurrenter, men med mina mått mätt är det superbra. Jag är tveksam till om jag haft så bra kontinuitet i mängden sedan jag blev pappa. Kul också att formen hänger med.

5000 m SkiErg på 17.44 min. Väggfast nya modellen. Motstånd 10.

​

Racefox, som jag använt en del till skidåkning, finns nu för löpning. Appen med tillhörande pulsbälte mäter bålrörelser och kan på så sätt ta fram nyckeltal för skidåkaren/löparen. Jag har tidigare skrivit om appen för skidåkning och den kan jag hyfsat bra. Nu håller jag på att lära mig löpappen. Den ger bl a dessa värden:

Frekvens: Din stegfrekvens per minut när du springer.
Impact: Den vertikala kraften som går rakt upp i kroppen när du landar i löpsteget.
Drag: Hur mycket du bromsar i varje steg när du sätter ner foten.
Bounce: Hur mycket du hoppar upp och ner i löprörelsen i centimeter.

Intressant grejer. Jag experimenterade på löpbandet för ett tag sedan. Jag sprang växelvis 5 min med 172 respektive 183 i stegfrekvens, i samma fart. För att få en rättvis bild sprang jag flera omgångar för att kompensera för pulsdriften (högre puls längre in i passet trots given belastning, speciellt inomhus i värmen).

Racefox Run. 40 min ganska kuperad terränglöpning.

En annan intressant aspekt var att mina vertikala rörelser ökade passet igenom. Jag tappade alltså tekniken där oberoende frekvens. Jag blev antagligen trött, trots ganska låg fart. Drag och impact var oväntat lika mellan frekvenserna och förändrades inte heller märkbart.

Mycket mer finns att lära. Men att ha kommit en liten bit på väg. Jag vill nämna att jag har ett kunskapssamarbete med Racefox, så jag kanske delar med mig någon mer gång framöver när jag lärt mig appen bättre.

Uppförslöpning på serpentinvägar i Port de Soller i Mallorca för ett par år sedan

Ett förtydligande från förra inlägget, där jag bl a skrev om att hög stegfrekvens kan vara överskattat: För typ 95 procent av alla motionärer är problemet för låg stegfrekvens. Nackdelen med att springa i t ex 160 istället för 170 är att man då ofta landar på hälen, vilket bromsar steget och dessutom ökar skaderisken. Det är bättre att landa med foten mer under kroppen, vilket är lättare att åstadkomma med lite högre stegfrekvens. Det jag ville ha sagt är att jag inte tycker ”minst 180” är en bra rekommendation till motionärer. Det blir helt enkelt för korta steg, vilket inte blir energieffektivt.

Min fot blir bättre för varje dag och plötsligt väcks hoppet om att springa ett ultratraillopp innan 2017 är slut. Vi får se. Just nu är jag mest glad att kunna springa 45 min lugn hyfsat obehindrat.

I år har jag precis som förra året 6 veckors sommarsemester. 6,5 veckor till och med. Det är jättehärligt. Samtidigt som det är en utmaning om man som mig är egenföretagare, försöker träna någorlunda seriöst och dessutom vill vara så mycket som möjligt med familjen.

Ida i Vejbystrand i juli 2016

Jag har precis genomfört fem superbra träningsveckor á ca 10 timmar. Under semestern kommer det att bli mindre. Det kan låta lite konstigt kanske, det är väl då man har tid? Men för varje år som går känns det allt konstigare att t ex dra iväg en hel förmiddag för att träna när övriga familjen är på stranden eller gör något annat semestrigt. Visst gör jag det ibland också, men jag tror verkligen inte att jag kommer att kunna snitta 10 timmar i veckan i sommar.

Visst, går man upp tidigt och är klar tidigt går det ju att träna 2 timmar varje dag utan större inkränkning på övriga familjen. Men jag är också egenföretagare, vilket betyder att jag även behöver jobba med datamaskinen ca en timme per dag under ”semestern”. Så där försvinner lite träningstid.

Men på det stora hela är det såklart fantastiskt med ledigheten och spendera en massa tid med familjen! Och jag tror också att jag kommer behålla den fina formen jag byggt upp!

I veckan intervjuade jag Petter Eliassen, en av världens genom tiderna bästa långloppsåkare. Och kanske också den mest ödmjuke. Han berättade att han nu troligen lägger av. Petter berättade också varför han drog så otroligt mycket i årets Vasaloppet. Intervjun publicerades på Visma Ski Classics hemsida igår.

Petter Eliassen: “My carrier is probably over”

With ten victories in Visma Ski Classics, Petter Eliassen is one of best long distance skier of all time. Now he is probably done as a professional athlete. In this Friday interview he also explains why he led the pack almost the entire Vasaloppet.

Text: Erik Wickström

Before the season of 2015, Petter Eliassen decided to switch focus from traditional distances to put all effort into long distance skiing. Thomas Alsgaard’s Team LeasePlan recruited Petter and he set up the goal to “get used to Visma Ski Classics and over time fight for the podium in individual races”.

Petter Eliassen efter Birken 2016. Långa stavar var det på den tiden. Petter testade ett tag att staka med stavar som var längre än hans skejtstavar, berättade han för mig i en intervju förra året. Sedan gick han ner till ungefär dagens maxlängd, innan regeln infördes. Foto: Magnus Östh.

Petter certainly “got used to” Visma Ski Classics. He is always humble and he keeps a low profile in most situations, the complete opposite of his namesake Northug. With four consecutive victories in König Ludwig Lauf, Vasaloppet, Birkebeinerrennet and Årefjällsloppet, respectively, he won the overall title in 2015. In 2016, he repeated the success and conquered the yellow jersey after winning Jizerská, La Diagonela and Kaiser Maximilian Lauf.

Wished he raced in China
In 2017, he was second in the overall standings. Petter had a great start when he won the prologue and finished third in La Sgambeda. After that he had some, in his terms, mediocre races where he was 17th in La Diagonela and 10th in Marcialonga.

– After La Sgambeda, I got the flu. It took time to get back. I wish I had skipped periods of big training volume during the season. I should have done Vasaloppet China instead.

After a month with several days off due to different sicknesses, Petter was back in February, where he was second in both Toblach-Cortina and Jizerská. Then he tried to increase the training load the weeks before Vasaloppet.

– It didn’t work. I did too many long workouts and I got tired. And then I got sick just before the Vasaloppet. Once again, I should not have tried to get in so much training during the season.

Petter Eliassen och jag vid Gardemoen flygplats i Norge 7 maj 2015. Petters sambo Sigrid Aas och jag gick i skolan ihop i Alaska. Väldigt trevligt par det där.

“Not fun sitting in a big pack”
Petter got healthy just in time before Vasaloppet, but according to himself, he wasn’t in good shape.

Everyone who watched Vasaloppet on TV could see that Petter led the pack about 70 out of 90 km, a pretty insane performance in the headwind. I tiny bit of snow in the tracks also made it hard to go first. Despite that, Petter managed to make the group smaller in smaller.

– My plan was to go hard up the first hill, and then continue to keep up a good pace in the beginning of the race. I hoped that someone would help me. But when nobody wanted to go first, I just thought that if I go hard for a while, I could at least help my teammates a little bit.

The kilometres went on. Almost none wanted to keep up the same pace as Petter in the lead.

– Then I just figured I could do the entire job. I knew I wasn’t in good shape, so I didn’t really care. I can’t win a big sprint anyway. But of course I realise that this is not an optimal way to ski a race. The last 10 km I was done.

Petter finished 16th.

– On the other hand, skiing for me is hard work. It is not fun for me sitting in a big pack waiting for something to happen. I want to push my body in the entire race. Also, I am not the best athlete in terms of changing tracks and advancing fast in a field. I am not like Tord Asle Gjerdalen or John Kristian Dahl, who both are brilliant in doing that. My role models have been Anders and Jørgen Aukland. They have been successful in attacking skiing.

Petter Eliassen, okänd barn och Tord Asle Gjerdalen vid La Sgambeda i vintras. Otroligt fin bild, bara så ni vet. Foto: Magnus Östh.

Paternity leave
But now it is over. Probably. Petter has an education in physical therapy. He was done three years ago and now he has to start working.

– I have applied for exemption three years in a row, but now they say I have to work. They don’t want it to take too much time for me to start working after my education.

Petter had a successful end of the season, finishing 2nd, 4th, 1st and 1 st in Birkebeinerrennet, Årefjällsloppet, Reistadløpet and Ylles-Levi, respectively. After that he has been on paternity leave and the length of workouts has been limited.

– I have three small kids. Of course that is also a reason to stop skiing on a professional level.

Petters segerkrans i Vasaloppet 2015

Team LeasePlan, who Petter belonged to, retired recently. Petter had a great offer from another team to ski a few races, but he declined.

– I want to do it all out or nothing. If I should start in the elite group in Visma Ski Classics, I want to do it well.

Comeback in 2019?
We don’t know if Petter changes his mind. And a comeback could be possible in the season of 2019. But it seems like we will not see him in the elite group anymore. In that case we want to thank Petter for three great years in Visma Ski Classics!

Petter facts
Name: Petter Eliassen
Born: 1985
Family: Girlfriend Sigrid. Three kids, 7 years, 5 years and 1 year old.
Home: Alta in northern Norway, since 2013. Neighbour with his parents in law.
Education: Physical therapist.
Results: Second overall in Visma Ski Classics in 2017, with victories in the prologue, Reistadløpet and Ylles-Levi. Overall winner of Visma Ski Classics in 2016, with victories in Jizerská, La Diagonela and Kaiser Maximilian Lauf. Overall winner of Visma Ski Classics in 2015 with victories in König Ludwig Lauf, Vasaloppet, Birkebeinerrennet and Årefjällsloppet. 4th at 50 K freestyle World Cup, Holmenkollen in 2013. 11th at 50 K freestyle and 15th at 15 K classics at the World Championships at Holmenkollen in 2011.
Training volume: About 700 hours per year
VO2 max: 87 (running) and 80 (double poling) ml/kg/min in Alta in 2014. 84 (running) and 76 (double poling) in Oslo in June 2016.

Team sprint i rullskidor vid SM-veckan juli 2014. Jag i rosa hjälm.

Första semesterveckan är över och det blev 6 timmars träning. Inte illa det heller. Jag testade att springa en flack kilometer på hårt underlag i 3.20-fart igår. Funkade ok, men blev lite väl flåsig.

För er som inte följer Jonas Coltings simning runt Gotland så tycker jag att ni ska göra det. Ibland är det 4 meter höga vågor, ibland är det 7 grader i vattnet. Jonas är hårt. Många dagar simmar han 1,5 mil.

Tisdag och onsdag är det rullskid-SM på programmet i SM-veckan i Borås. Ska bli kul att titta på! Själv kör jag SM i skejt med individuell start när det avgörs i Borås i augusti istället.

Jag går in på mitt fjärde år som tränare för CCC1000. Nu har glädjande nog att även Maria Rydqvist kommit in som tränare. Se nyhet nedan (ej jag som skrivit) som bl a publicerades på langd.se och sweski.com.

Maria Rydqvist blir huvudtränare för CCC1000 Tjej

Längdskidsnätverket CCC1000 går in i sin sjunde säsong sedan starten 2011. Konceptet för högpresterande skidfantaster inom näringslivet som från början främst var lokaliserad i Stockholm, har varit så lyckat att det nu finns över hela landet. Maria Rydqvist som fram tills förra säsongen ingått i svenska landslaget, blir nu ny huvudtränare för CCC1000 Tjej. 

Maria Rydqvist och Fredrik Erixon i CCC1000

– CCC1000 har en stark position i skidsverige och jag kommer nu komplettera Erik Wickström som chefstränare för CCC1000 Tjej. Jag tror att jag har mycket att dela med mig i träningsväg som blir mer specialinriktat för kvinnor. Exempelvis kan det skilja en hel del mellan damer och herrar i hur stor andel av motionsloppen som genomförs i ren stakning och hur man utifrån sin nuvarande överkroppsstyrka ska lägga upp träningen för att utveckla styrka och teknik.

Erik Wickström är såklart nöjd över att få en så kompetent kollega.

– Nu blir förutsättningarna ännu bättre för alla tjejer i CCC1000, säger Erik. Maria kommer se till att damerna får en ännu mer spetsinriktad träning som dessutom bäst möter deras egna behov och utvecklingsmöjligheter.

– Det ska bli roligt att se Maria träna tjejerna, säger Fredrik Erixon, grundare av CCC1000. Idrott och näringsliv har mycket att tillföra varandra, där tjejerna som är med även har mycket att överföra till idrotten i form av ledarskap, drivkraft och självförtroende i ledande befattningar, vilket CCC1000-tjejer har.

CCC1000 i Storhogna

Vad är CCC1000?
CCC1000 är ingen skidklubb utan en gemenskap där fokus ligger på att du ska bli en bättre skidåkare och få en bra placering i Vasaloppet. I tillägg till regelbundna veckoträningar genomförs läger i Stockholm, Sunne/Torsby och Storhogna. Gruppen åker också på gemensamma tävlingsresor. Initiativet, som drivs av Fredrik Erixon sedan starten 2011/2012, omfattar ett trettiotal sammankomster och är omskrivet för att locka till sig högpresterande skidälskande. Fokus ligger på att utveckla uthållighet, stakstyrka samt teknik.
Längdskidåkning i CCC1000 utmanar inte bara din fysiska förmåga utan pressar även din mentala förmåga till nya nivåer, samtidigt som träningen blir ”lättare” och roligare då du gör det i en grupp med positiva medlemmar och engagerade tränare.

Namnet CCC 1000 står för Cross Country Clinic 1000 och syftar på att deltagarna ska kunna nå en placering bland de tusen bästa i Vasaloppet. För tjejer är det topp 250 som är målet. Bland de återkommande deltagarna räknas många namnkunniga ledare från näringslivet.

Snölega i Grövelsjön. Tillräckligt bra kramsnö för att göra en snögubbe i miniformat.

Igår jag hem till Borås efter en åtta dagar lång roadtrip med familjen. Två nätter i Eidsvoll i Norge hos Anna och Harald. Fyra nätter i Grövelsjön med fjällvandring. Två nätter i Grängesberg hos David och Sara. Och så två stopp på några timmar i Trysil samt Idre, där vi båda gånger cyklade med Astrid i en pumptrack och jag testade respektive ställes rullskidbana. Rapport kommer!

Jag har fortsatt att använda Topp GPS. Väldigt bra app för 39 kr. GPS:en på iPhone 7 är för dålig för att använda för träning (diffar mycket), men tillräckligt bra för att hyfsat följa en karta.

Mellan Öndered och Götsered

Formen känns fortsatt fin. Igår sprang jag 17,4 km terräng, mestadels stig/grusväg med en totalstigning på 345 meter. Inte så snabblöpt alltså. Men jag höll ändå 4.48 min/km med 74 procent i maxpuls. Bra tecken. Härlig runda också! Vändan längst bort vid Öndered, Götsered, Sundshult, Skärkhult hade jag inte kutat innan.

Denna typ av mellanmjölksträning/gubbdistans glöms ofta bort. Den får till och med ofta stå i skamvrån. Åtminstone bland skidåkare, framförallt med elitbakgrund. Jag kallar gårdagens pass A2, även om dess gränser är 75-85 procent. Känslan var typ A2. Denna typ av träning körde jag en hel del inför Ultravasan, där jag med starkt begränsad löpträning blev 13:e man förra året.

Den stora nyttan med den viktiga mellanmjölksträning dedicerar jag till och med ett helt avsnitt åt i boken Smart konditionsträning. Men man ska komma ihåg att det aldrig är optimalt att enbart träna i samma mellanmjölkstempo, vilket många motionärer ofta fastnar i. Åtminstone tidigt i sin ”karriär”.

Racefox Run-värden 17,4 km gubbdistans

Vi gick med barnen till Anna och Haralds ”hytte” som ligger några kilometer bort. Fin utsikt över bl a Mjøsa.

Ett pass på Mistberget med Harald Opsahl (tidigare Aas)

Jag tänkte i några olika delar sammanfatta vår åtta dagar långa roadtrip som avslutades i måndag. Först var det två nätter i Eidsvoll i Norge, som ligger mittemellan Borås och Grövelsjön längs E6:an i Norge. Återigen, vi föredrar helt klart att åka genom Norge när vi ska till Grövelsjön eller Idre. Större och bättre väg och inte alls mycket längre.

Jag tror de har typ 50 eller 70 köttdjur på gården Opsahl

Anna och Harald lärde jag känna under Alaska-tiden. Båda var skidåkare och löpare på universitetet och vi ses ett par gånger per år. Det är perfekt att de bor där de gör då vi passerar där ibland. Anna och Harald köpte Haralds föräldrars gård för några år sedan och det är en riktig lantidyll. Vackert landskap och föräldrarna bor i ett hus på på gården. Alltid trevligt att vara där.

Anna och Harald jobbar på andra arbeten samtidigt som de ska sköta gården, så de tränar inte så mycket nuförtiden. Nu har de också ett barn och ett till på väg.

Harald och jag brukar kuta en runda på Mistberget, så även denna gång. Jag skavde också lite på deras löpband. Med mitt pass där förra året och i år är jag nu den som tränat mest på det löpbandet, inklusive Anna och Harald.

En helt vanlig man cave utanför Eidsvoll i Norge. Just på den SkiErgen fixade jag sub 18 för första gången för några år sedan.

Den asfalterade pumptracken i Trysil var en av resans verkliga höjdpunkter

Cykellederna var inte heller helt tokiga i Trysil. Astrid och jag cyklade en: Green Fox. Jag fick putta på henne i uppförsbackarna.

Bike park i Trysil

Trysils rullskidbana. Start och mål. Se den stora snöhögen till vänster.

Hawaii i Trysil

På väg upp från Eidsvoll i Norge till Grövelsjön kom Ida med förslaget att stanna i Trysil ungefär 5 minuter innan vi kom dit. Väldigt bra förslag.

Jag har läst en hel del om Trysil på sistone. Dels om deras satsning på MTB, dels om deras skidsatsning med rullskidbana samt sparad snö för tidigt öppning på hösten. Jag körde ett varv icke ombytt på den ca 2,5 km långa banan, gick fint. Norska skidskyttar var där och Tora Berger tog tid.

Efter en inte helt gratis Hawaiilunch hyrde Astrid och jag varsin MTB. Astrid älskade den asfalterade pump tracken. När vi blev tvungna att lämna den efter 2 timmar då en grupp med instruktör kom började hon att gråta. Vi testade även grusdelen av bike parken, samt ett kort spår som hette Green Fox. Med pump tracken var hennes klara favorit.

Ida testade också på pumpande och såg stabil ut. Själv blev jag hyfsad efter ett tag. Filmen nedan är tyvärr tagen i början, men jag lovar att det såg bättre ut en halvtimme efter att filmsnutten spelades in.

Karl-Johan Westberg efter SM-guldet 20 km F masstart 4 juli 2017

Pappa har en fin lins vi brukar få låna till kameran när vi fotar sport. Nu var den på vift, så det blev inte så mycket action.

Ida, jag och barnen såg på rullskid-SM i tisdags med familjen Svedahl/Josefsson. Väldigt kul att Karl-Johan Westberg vann. Kalle är en vinnarskalle utan dess like och hymlar aldrig med sina höga mål. Sådant gillar jag! Jag är lätt allergisk mot att göra och läsa intervjuer där de uttalade målsättningarna är ytterst diffusa alternativt fullständigt orimligt låga.

Kalle vann även sprinten efterföljande dag efter imponerande körning. Jag såg heaten på SVT Play och han ägde verkligen tävlingen. Väldigt bra positionering.

Så här såg det ut tidigt i loppet. Man ser att Anders Svanebo och Robin Norum är på väg att sticka ifrån. Jag tror det är Marcus Fredriksson som ligger trea.